Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Ulrich Lange

Ulrich Lange

Affilierad forskare

Institutionen för
kulturvård
Telefon
031-786 63 41
0766-18 63 41
E-post
ulrich.lange@conservation.gu.se
Besöksadress
Guldhedsgatan 5a
41320 Göteborg
Postadress
Box 130
40530 Göteborg

Om Ulrich Lange

Undervisningsområden - Arkitektur- och bebyggelsehistoria - Landsbygdens näringar och bebyggelse Forskningsområden - Landsbygdens bebyggelsehistoria - Agrarhistoria - Lantbrukets miljö och byggande

Pågående forskning

Transformationer av ett ädelt förflutet

Projektet finasieras av Berit Wallenbergs stiftelse

Tillsammans med Stockholms stadsmuseum bedriver jag ett projekt kring det feodala landskap som ännu vid sekelskiftet 1900 omgav Stockholm. Vid den tiden köptes de stora lantegendomarna av staden i syfte att säkra mark för framtida exploatering. På några tillkom trädgårdsstäder men på andra fortsatte storjordbruken fram till efterkrigstiden då de så kallade närförorterna tillkom på markerna.

På ett generellt plan kom herrgårdarnas och slottens huvudbyggnader att tas om hand och transformeras från bostader för godsägareliten till hemvist för samhällets svaga. Efter vårdinstitutionernas nedläggning har byggnaderna fått annan användning, ofta som luxiösa hotell, showrooms, konferens- och spaanläggningar. Av trädgårdar och parker finns inte mycket kvar. Några bebyggdes tidigt, några få har bevarats som grönområden och så sent som 2014 privatiserades den förutvarande barockträdgården på Ulvsunda slott och i anspråk som ett nytt radhusområde.

Arbetets landskap har i än mindre grad bestått. Lantbruksbyggnader finns kvar endast i de fall de varit i gråsten och praktiskt taget omöjliga att riva. Arbetarbostäder har nästan överallt rivits liksom dagsverkstorp och backstugor. Småfolkets miljöer represeProjektet bekostas av Berit Wallenbergs stiftelse.nteras mest av tunnelbanestationernas namn som inte sällan är de samma som traktens torp.

I projektet undersöker vi hur staden politiskt och stadsbyggnadsmässigt sett på kulturhistoriska värden i landskap och bebyggelse och hur dessa har behandlats under 1900-talet och fram till idag. Vi sätter också in det som finns kvar av strukturer och rester av äldre markanvändning i ett feodalt landskapssammanhang för att försöka öka kunskap och intresse för förorternas kulturhistoria och gröna värden.

Svenskt samhällsbygge och svensk arkitektur i tyska Pfalz

Projektet finansieras med hjälp av prispengar och ett anslag från Foundation Fluidium.

År 1681 ärvdes det tyska hertigdömet Pfalz-Zweibrücken i Rhendalen av Sveriges kung Karl XI. Landet hade varit ockuperat av Frankrike sedan flera år och var ödelagt av krig. Städer och byar låg i ruiner och befolkningen hade på femtio år minskat med 90 procent. Fransmännens härjningar hade inneburit ett veritabelt ”holocaust”. Karl XI och Karl XII fick till uppgift att återuppbygga landet. Svenska administratörer, byggmästare och lantmätare sändes till Pfalz och landet återuppbyggdes på ett för trakten delvis svenskpåverkat och därmed annorlunda sätt.

Svensktiden varade juridiskt sett fram till 1718 men i praktiken till 1735. Idag värderas den högt av traktens historiker och kulturmiljövårdare och framhålls som en av den bästa historiska epoken för befolkningen. Karl XII:s betydelse som hertig är betydligt mer framträdande där än vad han är för oss som kung i Sverige. De byggnader som tillkommit genoms svenska arkitekter och byggmästare framhålls som varande bland de viktigaste kulturminnena i landet.

Projektet har till syfte att underöka hur denna kulturarvskonstruktion kommit till stånd, hur processen drivits och att identifiera aktörerna. Det handlar dessutom om att formulera en svensk-pfalzisk kulturhistorisk berättelse om ett skede i svensk historia som idag torde vara okänd för nästan alla svenskar.

En första artikel publicerades 2015 "Till minnet av det goda Sverige. Lantmätaren och arkitekten Jonas Sundahl i stormakttstidens yttersta utmark."År 2019 utkom boken "Adolf Johan - stormaktistidens enfant terrible".

Landsbygdens municipalsamhällen

En pågpående förstudie finansieras av Stads- och kommunhistoriska institutet SKL vid Stockholms u niveristet.

Projektet undersöker municipalsamhället som bebyggelsestruktur och arena för stadsbyggnad och modernitet. Vad i bestod municipalsamhällets strävan? Vilka levde där? Vilket slags stadsrum försökte man skapa och utifrån vilka motiv? Genom att starta inifrån, i det materiella, speglas de förutsättningar som från början satte ramarna för människors tillvaro och formade deras sociala relationer.

Municipalsamhällen uppstod under industrialismens hektiska årtionden och försvann strax efter andra världskriget. De  utgjorde en självständig kommunal enhet inom en större landskommun och var en rationell administrativ övergångskonstruktion mellan landsbygd och stad, präglad av urban modernitet men ofta symbiotiskt beroende av en agrar omgivning. De var också ett resultat av några få landsbygdsbors föreställningar om en annan tillvaro än den som landsbygden av tradition erbjöd dem.

Många municipalsamhällen är idag kommuncentra men hör till de tätorter som ofta beskrivs negativ och framställs i sken av låg utbildad befolkning, arbetslöshet, svag ekonomi, fulhet och främlingsfientlighet. En följd av detta är att deras en gång avancerade bebyggelsestrukturer och stadsbyggnadselement sällan framhålls som värdefulla. Projektet avser att lyfta fram municipoalsamhällenas betydelse för att dagens innevånare inte ska frånhändas sin historia.