Länkstig

Joana Pedroso

Universitetsadjunkt

Juridiska
institutionen
Besöksadress
Vasagatan 1
41124 Göteborg
Postadress
Box 650
40530 Göteborg

Om Joana Pedroso

Om mig

Jag kommer ursprungligen från Brasilien, en stad som heter Curitiba (med ca 3 miljoner invånare) huvudstad i Paraná, en delstat i södra Brasilien med 45 miljoner invånare. Jag studerade juridik vid ett privat universitet som heter Pontifícia Universidade Católica mellan 2004 och 2009. I Brasilien bestod juristprogrammet av fem år. Vid den tiden hade eleverna liten frihet att bygga upp sina akademiska portföljer och var tvungna att följa en traditionell undervisningsmodell från måndag till fredag (ibland till och med lördag). På den tiden, ärligt talat, uppfattade jag den akademiska världen som en fruktansvärd plats, åtminstone en plats som inte var för mig. Från första terminen på juristutbildningen fram till examen gjorde jag praktik inom olika juridiska discipliner och scenarier. Jag arbetade i en civilrättssal och hanterade fysiska processer (befintlig idag i en digitaliserad värld), jag arbetade på två advokatbyråer som bistod civil- och arbetsrättsjurister, jag arbetade som personlig assistent för en civilrättsdomare tills jag slutligen landade i en civilrättslig domare. advokatbyrå för att arbeta med skatterätt. Jag tog examen och arbetade på en advokatbyrå med skatterätt fram till 2010, då allt förändrades. Jag träffade min nuvarande svenska man, tog mitt BAR-licens 2010, slutade mitt jobb och förberedde mig på att flytta till Sverige.

Jag landade i Stockholm i mars 2011 och började studera svenska för invandrare. Jag försökte snabbt anpassa mig till mitt nya hemland, vilket tog mer än bara ett par år. På den tiden kunde jag inte få något jobb. Jag fick till och med rådet att byta namn från Joana till Johanna, ge upp mitt efternamn Pedroso och ta tillbaka min mans efternamn (vilket jag inte gjorde) för att göra mina arbetsansökningar mer attraktiva. 2012 började jag på LL.M. program i internationell och EU miljörätt vid Stockholms universitet och tog examen 2013, fascinerad av den svenska modellen för undervisning och lärande. Plötsligt var den akademiska världen engagerande, vågad och extremt intressant. Under tiden bestämde jag mig för att sprida min kontakt bland det brasilianska samhället och på ambassaden för att hjälpa brasilianare med deras anpassning i Sverige, ge dem tips om hur systemet fungerar och det är logik. Jag har alltid varit fascinerad av den svenska rättframheten och bristen på byråkrati i offentliga myndigheter och till och med lagar. För mig började Sverige vara mer vettigt som ett hem än Brasilien, förutom vädret och stränderna som är svåra att "konkurrera" med Brasilien. Jag bestämde mig för att kombinera mitt skatterättsintresse och tidigare erfarenhet med den kunskap jag fick med den jur.kand.

I 2014 började jag på en andra LL.M. i internationell och EU skatterätt vid Uppsala universitet. Återigen lärde jag mig så mycket ny kunskap, jag fascinerades av klassrummens museistilar, men främst av undervisnings- och lärandeatmosfären vid svenska universitet. När jag tog examen 2015 visste jag att jag ville fortsätta forska i ämnet miljöskatter och statligt stöd, så jag började arbeta med mitt doktorandprojektförslag. Under tiden arbetade jag som en självständig internationell skatteplanerare för privatpersoner och som barnvakt för att fylla mina dagar och vår inkomst i väntan på processen att få en doktorandtjänst. I april 2016 blev jag inbjuden att vara forskningsassistent för ett projekt på Stockholm Resilient Centre. Jag fick i uppdrag att analysera alla Östersjöländers efterlevnad av EU:s miljölagar och skriva en rapport om det.

I augusti 2016 började jag mitt doktorandprogram vid Göteborgs universitet när jag var sent gravid med mitt första barn. Efter att ha återvänt från mammaledighet njöt jag av det mesta av programmet. Jag gick på flera konferenser, seminarier och workshops i många länder. Jag blev inbjuden att undervisa och hålla seminarier på olika institutioner med människor från olika discipliner. Jag undervisade 1 500 katedral/timmar vid Göteborgs universitet och tog kurser för att undervisa i vilket land som helst som är part i Bolognaprocessen. Jag skrev några artiklar publicerade i böcker och tidskrifter. Jag träffade inspirerande, utmanande och mångsidiga människor. 2021 födde jag mitt andra barn efter en svår graviditet som gjorde att jag blev delvis sjukskriven. Jag återvände som doktorand på heltid först våren 2023. På något sätt fick alla goda och dåliga erfarenheter jag befann mig i att jag insåg att min styrka är min mångkulturella bakgrund och livshistoria. Hemma talar vi portugisiska, svenska och engelska. Jag hjälper fortfarande frivilligt brasilianskarna när de söker min hjälp, men i de flesta fall är det kvinnor som lider av övergrepp eller våld i hemmet. Jag är på väg mot slutet av min forskning och en meningsfull livscykel. Jag är vad du ser, en öppen bok, en öppenhjärtig person som alltid väljer att lösa konflikten genom samtal och brainstorming än att undvika den.

Sammanfattning av min avhandling

Min forskning är en juridisk analys av EU:s medlemsstaters miljöskatter ur ett EU-system för kontroll av statligt stöd. Den tar upp problemet att tolkningen av EU:s regler för statligt stöd kan vara oflexibel för att integrera miljöskydd när de statliga åtgärderna är miljöskatter. Följaktligen kan kontrollsystemet för statligt stöd vara inkonsekvent och oförenligt med EU:s allmänna mål att integrera miljöskydd i all EU:s politik och verksamhet, enligt artikel 11 i EUF-fördraget. Eftersom medlemsstaternas lagstiftare står inför det utmanande uppdraget att anpassa sitt inhemska rättssystem till klimatförändringar, grön omställning, cirkulära ekonomier och andra relevanta miljöfrågor, bör kontrollsystemet för statligt stöd inte vara ett rättsligt hinder för dem, främst på grund av inkonsekvenser och inkonsekvenser inom EU som rättslig ordning. Därför är syftet med denna avhandling att analysera om det är möjligt att ytterligare integrera miljöskydd i reglerna för statligt stöd. Samtidigt som jag följer syftet med den här avhandlingen visar jag medlemsstaternas lagstiftare att de kan påverka denna integration inom kontrollsystemet för statligt stöd från ett nedifrån-och-upp-perspektiv, beroende på de val som görs i utformningen av de miljöskatter som de lagstiftar. Jag betonar också för dem att EU-institutionerna kan vidta vissa åtgärder och använda kontrollsystemet för statligt stöd som en rättslig väg för att hantera frågor som EU:s lagstiftare inte kan hantera på grund av bristande lagstiftningsförfaranden, vilket skapar en top-down-effekt. Uppenbarligen är kontrollsystemet för statligt stöd en arena där samspelet mellan EU och medlemsstaterna utspelar sig tillsammans med andra aktörer som också spelar en avgörande roll i det systemet. Den här avhandlingen behandlar de olika nivåerna av komplexitet när det gäller statligt stöd och miljöskatter samtidigt som man försöker göra ett instrumentellt och utmanande juridiskt område begripligt för icke-statsstödsadvokater och bidrar till den vetenskapliga diskussionen om frågan.

Förskning och föreläsning inom följande områden:

  • Mijlöskatterätt
  • EU:s Stattstödsrätt
  • EU:s skatterätt
  • EU:s mijlörätt
  • EU-rätt.
  • Hållbarhet (SDGs)
  • Grön omställning
  • Cirkulära ekonomier