Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Kvinna ligger sjuk i sängen
Foto: iStock
Länkstig

Vetenskapsrådet finansierar två projekt om postcovid

Publicerad

Magnus Gisslen och Annika Rosengren fick båda gehör för sin ansökningar inom Vetenskapsrådets utlysning för forskning om postcovid. Magnus Gissléns projekt handlar om långtidseffekter på hjärnan efter covid-19, och Annika Rosengren får medel till ett registerbaserat projekt som reder ut vilka följdsjukdomar som covid-19 kan ge ökad risk för.

Bild
porträtt Magnus Gisslén
Magnus Gisslén
Foto: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

– Även om det bara är en liten andel av dem som haft covid som upplever kvarvarande besvär efter covid, så är det ändå många som drabbas eftersom det år så extremt många som under en begränsad tidsperiod haft covid. De flesta är helt friska inom tre månader efter infektionen, men en del upplever symtom från nervsystemet, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för biomedicin.

Stor spännvidd

Det är stor skillnad mellan personer som får neurologiska besvär efter covid. Vanligast är förlust av smak- och luktsinne. Men det finns också personer som upplever andra symtom, som försämrad koncentrationsförmåga och minne. I enstaka fall har hjärnan påverkats så mycket att det dagliga livet inte längre fungerar.

– Mycket tyder på att effekterna på hjärnan efter covid i del flesta fall är övergående, men det är mycket vi ännu inte vet. Vi vet exempelvis inte hur vanligt det är med hjärnrelaterade besvär efter covid. För att vården ska kunna erbjuda rätt behandling måste vi också ta reda på hur påverkan på hjärnan ser ut och vad den beror på, säger Magnus Gisslén.

Brett undersökningsbatteri

Projektet får 5,2 miljoner från Vetenskapsrådet. Flera andra forskargrupper medverkar, bland andra Henrik Zetterberg som är världsledande inom forskningen om biomarkörer för hjärnskada, och Michael Schöll, som är en ledande expert inom PET-scanning. En rad undersökningar görs inom projektet, bland annat tas prover av ryggvätska och blod, neuropsykologisk testning, samt MR- och PET-undersökning. Projektet kommer under flera år att följa patienter som varit akut sjuka med covid, där en del har långdragna besvär, och även följa patienter som haft en lindrigare variant av covid. Ett samarbete med primärvården har också etablerats för att fånga upp personer som inte behövt uppsöka sjukvård när de hade covid, men som ändå dras men långdragna symtom från hjärnan.

Forskningssamarbetet har redan inletts, och omkring en tredjedel av de patienter och friska kontroller som ska ingå har redan undersökts. Tack vare bidraget från VR kan forskarna nu slutföra projektet, där undersökningsmetoderna är mycket kostsamma.

Risken för andra sjukdomar

I Annika Rosengrens projekt följs alla de som testats positivt för covid-19 i Sverige, både de som klarat sig med egenvård i hemmet och de som behövt vårdas på sjukhus. Det är en långsiktig studie, där personer som genomgått covid-infektion under många år ska följas upp i olika register, för att utröna hur risken för hjärtinfarkt, stroke, diabetes och andra sjukdomar påverkas av att de genomgått en covidinfektion. 

Registerforskningen ska också kombineras med kvalitativa studier, vilket Annika Rosengren har goda erfarenheter av från tidigare forskning om bland annat hjärtinfarkt . För studien etableras därför ett samarbete med primärvården:

Bild
porträtt Annika Rosengren
Annika Rosengren
Foto: Johan Wingborg

– Det handlar om att se människorna bakom siffrorna. Vi vill intervjua personer som fått sin coviddiagnos på vårdcentral för att få en fördjupad inblick i vad dignaosen betydde för människorna vilket ger förståelse för varför de valde att söka vård i just det skedet av sjukdomsutvecklingen, och varför blev som det blev. Här kommer vi ta hjälp av vårdcentraler för att hitta personer som diagnostiserats med covid som vi kan genomföra intervjuer med, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid institutionen för medicin.

Ett internationellt perspektiv

Annika Rosengren driver också den svenska delen av den internationella populationsstudien PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study), där covid nu är en av de sjukdomar som följs, i 27 länder på fem kontinenter.

– I samband med att deltagare i olika länder undersöks för PURE-studien genomförs nu också en enkätundersökning där vi frågar dem om de haft covid, vad nedstängningar av samhället betytt för dem och för deras ekonomi. Det är ett sätt att ge ett mått på hur hårt människor drabbats. Redan nu står det klart att konsekvenserna av pandemin slagit betydligt hårdare i låg-och medelinkomstländer än höginkomstländer, säger Annika Rosengren.