Bild
Vy från havet mot röd länga och några äldre hus.
Tjärnölaboratoriet år 1973. Till höger ses "Röda längan" med kurslabb och föreläsningssal. Mitt i bilden tronar Pensionat Furuhöjd. Dåvarande stationsbåten Virgo ligger förtöjd vid bryggan.
Länkstig

Tjärnö fyller 60 – från pensionat till forskningsstation i världsklass

Publicerad

I år är det sextio år sedan den första sommarkursen i marinbiologi hölls på Tjärnö. Den stillsamma Tjärnöviken förvandlades i ett slag när livliga Göteborgsstudenter flyttade in i ett gammalt nedlagt pensionat. Numera är Tjärnö marina laboratorium arbetsplats för närmare 70 personer, med forskning och undervisning i världsklass.

I början av 1960-talet höll Göteborgs universitet sina marina fältkurser ombord på en gammal skuta som tuffade längs västkusten. Men inför sommaren 1963 hade båten brunnit och alternativet blev det nerlagda Pensionat Furuhöjd på Tjärnö. Området ansågs perfekt för marinbiologiska studier med den djupa Kosterfjorden strax utanför, och ortens yrkesfiskare hade god kännedom om var koraller, svampdjur och andra för Sverige exotiska havsdjur kunde hittas.

När verksamheten permanentades några år senare blev Lars Afzelius stationens första föreståndare. I en intervju i GU Journalen 1999 berättar han om den första tiden på Pensionat Furuhöjd: ”Allt försiggick i en och samma lokal. När det var dags att äta bar vi ut mikroskopen och sedan in med dem igen efteråt. Djur och växter som vi hämtat i havet lades i baljor i trädgården. Och på natten kom räven och åt upp djuren.”

Bild
Studenter hukar runt baljor med insamlade havsdjur utomhus.
Under de första åren fick studenterna ofta undersöka sina insamlade alger och havsdjur utomhus, i Pensionat Furuhöjds trädgård.

Forskning och undervisning i världsklass

Tjärnö har under sina 60 år utvecklats från att vara en tillfällig fältstation för kurser i marinbiologi till att bli en framgångsrik året-runt-arbetsplats inom marin forskning och lärande för närmare 70 personer.

På stationen sker idag ren grundforskning inom till exempel evolution och kemisk ekologi, men också mer tillämpade projekt såsom vattenbruk, samt restaurering av ålgräs och korallrev. Många av forskarna på Tjärnö har en internationell bakgrund, och några besöker Tjärnö under kortare eller längre perioder under sin karriär.

– Vi är välkända i hela världen och kan mäta oss med anrika forskningsstationer som Woods Hole i USA. Det beror inte bara på det strategiska läget, utan också på den världsledande forskning vi gör här, säger Kerstin Johannesson, professor vid Institutionen för marina vetenskaper och nuvarande föreståndare för Tjärnölaboratoriet.

Bild
Tre män ombord på en båt.
Lars Afzelius (till vänster) ombord på Tjärnölaboratoriets dåvarande forskningsfartyg Virgo. Under Afzelius ledning byggdes stationen ut och han lade grunden till dagens moderna forskningsstation.

Forskarna bidrar även till att höja nivån på undervisningen på stationen, anser Kerstin Johannesson. Förutom Göteborgs universitet, så bokar också andra lärosäten från Sverige och övriga Europa återkommande in sig för kurser på Tjärnö.

Marin nationalpark och hållbart fiske

På frågan om vilken betydelse Tjärnölaboratoriet har haft för skötsel och förvaltning av havet lyfter Kerstin Johannesson särskilt fram bildandet av Kosterhavets nationalpark 2009, där stationen bidrog med kunskap om närområdet, och att kartlägga livsmiljöer och arter. Ett annat exempel gäller utvecklingen av ett mer hållbart räkfiske i Kosterfjorden.

– De lokala fiskarna kände förtroende för oss och vi kunde föra den dialog som fiskerimyndigheterna inte klarade. Vi arrangerade kurser för varandra: fiskarna studerade marinbiologi hos oss på Tjärnö, och vi i fick i vår tur följa med ut på båtarna för att lära oss mer om fisket. Så småningom ledde samarbetet fram till de regler som skyddar särskilt värdefulla bottenområden i Kosterfjorden, säger Kerstin Johannesson.

Bild
Ungdomar tittar på alger som ligger på marken.
Ända från start har Tjärnölaboratoriet hållit dörrarna öppna för dem som vill veta mer om havet. Här är elever från Birger Sjöberggymnasiet som tittar närmare på alger och djur som hämtats upp från havsbottnen under ett studiebesök.
Foto: Martin Larsvik

Viktigt att berätta om havet

En del av Tjärnös verksamhet har alltid varit riktad mot allmänhet och skola. Lars Afzelius förstod tidigt hur viktigt det var för universitetet att öppna sig mot samhället och lade grunden för Tjärnös utåtriktade verksamhet med akvarier, skolbesök och populärvetenskapliga föreläsningar. Han bjöd också in politiker och myndigheter till olika samarbeten.

Arvet efter Lars Afzelius lever än idag på Tjärnö. Samarbetet med det lokala näringslivet och skolan är väl utvecklat och varje år guidas tusentals besökare av stationens informatörer och forskare på havs- och strandexkursioner och i Tjärnö Akvarium, som är Sveriges artrikaste akvarium.

– Vi vill vara en arena för forskning och utbildning vid Göteborgs universitet. Människor vill veta om havet och vi vill gärna berätta, säger Martin Larsvik, informatör på Tjärnölaboratoriet.

Text: Susanne Liljenström & Annika Wall

Bild
Människor sitter på en strand och håller många nationalitetsflaggor i händerna.
Tjärnölaboratoriet är en internationell arbetsplats. Minst 17 olika nationaliteter räknades in hösten 2022.
Foto: Susanne Liljenström
Tjärnö historiska årtal
  • 1963 hålls den första kursen i marinbiologi i Furuhöjds pensionat, även kallat "Panget".
  • 1965 bildas Tjärnö marinzoologiska station, att drivas gemensamt av Göteborgs och Stockholms universitet.
  • 1969 uppförs en första kursbyggnad med föreläsningssal och kurslaboratorier. Undervisningen flyttar från "Panget" men studenterna bor fortfarande där.
  • 1974 byter stationen namn till Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.
  • 1982 görs en stor utbyggnad med förläggning, matsal, sjöbodar och tjänstebostad. Kungen inviger.
  • 1983 byts den gamla räktrålaren Virgo ut mot dagens forskningsfartyg Nereus.
  • 1985 byggs den första versionen av Tjärnö Akvarium och den utåtriktade verksamheten utvecklas.
  • 1995 rivs Pensionat Furuhöjd och Vita förläggningen med plats för 48 gäster byggs på dess plats.
  •  1996 utses Tjärnölaboratoriet till regionalt kunskapscentrum, ett sk Centre of Excellence med stöd från EU.
  • 1999 lämnar Lars Afzelius tjänsten som föreståndare. Han efterträds året därpå av Kerstin Johannesson.
  • 2004 blir Tjärnölaboratoriet en av de första enheterna vid Göteborgs universitet som miljöcertifieras enligt ISO 14001 och EMAS.
  • 2008 blir Tjärnölaboratoriet en enhet vid Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper. Stockholms universitet lämnar driften men fortsätter att hyra in sig.
  • 2018 övertar Institutionen för marina vetenskaper driften av stationen och följande år ändras namnet till Tjärnö marina laboratorium.