Bild
Tvåspråkig vägskylt
”Älvdalskan bör klassas som eget språk”. Så säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, som har DO-anmält regeringen.
Foto: Modifierad bild: Lundgren8, Wikimedia Commons
Länkstig

Strid för att älvdalska ska klassas som eget språk

Ur ir eð min dig? Bor du i området runt Älvdalen i norra Dalarna har du inte svårt att förstå meningen. För andra läsare är det desto svårare – den betyder ”Hur är det med dig?”. Älvdalska är erkänt som ett eget språk internationellt, men inte i Sverige. Därför är nu regeringen DO-anmäld av en professor vid Göteborgs universitet.

Bild
Henrik Rosenkvist
Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk.
Foto: Linnéa Bäckström

Organisationen SIL international beslutade år 2016 att älvdalska är ett språk, och Europarådet uppmanar regelbundet Sveriges regering att ompröva älvdalskans ställning. I Sverige betraktas dock älvdalska fortfarande som en dialekt. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, anser att älvdalska är ett språk som ­bör skyddas i minoritetsspråkskonventionen på samma sätt som till exempel samiska och jiddisch, och att alla som talar älvdalska faktiskt har rätt att få sitt språk erkänt. Han har därför anmält regeringen till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Varför är det viktigt att älvdalskan klassas som ett eget språk?

- Därför att älvdalska är ett språk som har motarbetats i sekler. Språket var förbjudet i skolan under lång tid, och elever som råkade säga något på älvdalska blev i regel agade. Idag är älvdalska ett litet språk som behöver ett långsiktigt stöd för att överlevnaden ska garanteras.

Hur skiljer svenska och älvdalska sig åt?

- Älvdalska och svenska skiljer sig åt ungefär lika mycket som isländska och svenska. Språken är alltså olika på alla plan: språkljud, böjning, ordföljd, satsmelodi och så vidare. Den första dialektavhandlingen i Sverige kom år 1753 och handlade om älvdalska, moramål och orsamål, så det har varit känt sedan länge att norra Dalarna är en språklig guldgruva! Älvdalska och de andra lokala språken har flera språkdrag som är unika, och som alltså inte finns i något annat germanskt språk.

Hur har älvdalskans resa sett ut?

- Språket har sannolikt grenat av sig från urnordiskan för omkring 1 200 år sedan, och har sedan utvecklats efter sina egna principer fram till slutet av 1800-talet. Då var älvdalska det självklara förstaspråket i hela området, men när folkskolan inrättades blev svenska det enda språket som accepterades i skolan. Barn som aldrig hade hört ett ord svenska skulle plötsligt byta språk helt och hållet! Ungefär samtidigt började älvdalskan tappa status, och det var inte förrän 100 år senare som några entusiaster bildade Ulum Dalska, föreningen för älvdalskans bevarande. De har gjort viktiga insatser, och nu är många barn i Älvdalen stolta över sitt urgamla modersmål igen.

Vilken status har älvdalskan i dag?

- Det är erkänt som ett eget språk i internationella sammanhang sedan 2016, men i Sverige har älvdalska ingen som helst officiell status. I Älvdalen är engagemanget för språket starkt, och det finns också ett stort internationellt intresse. Många språkvetare tycker att det är självklart att älvdalska är ett eget språk, men regeringen håller inte med, trots att bland annat Europarådet regelbundet uppmanar regeringen att ompröva älvdalskans ställning.

 

Text: Karin Wenzelberg

FAKTA

Lär dig mer om älvdalska på föreningen Ulum Dalskas webbplats.

www.ulumdalska.se