Sköldar från bronsåldern vittnar om offerplats
Varför la människor ned 16 sköldar i en grund vik av Vänern för 3.000 år sedan? Arkeologer från Göteborgs universitet försöker nu tillsammans med Västergötlands museum och Durham University, lösa mysteriet med Fröslundasköldarna.
Det är nästan 40 år sedan som Bertil Ivarsson plöjer sin åker. När han vänder med traktorn ser han något som glänser i jorden. Det är en sköld från bronsåldern och efter utgrävningar på åkern hittas ytterligare 15 sköldar från bronsåldern.
Sköldarna är för tunna för att ha använts i strid, istället kan de haft en roll i ceremonier och som offergåvor till gudar. Den som var uppmärksam kunde se Fröslundasköldarna i SVTs Historien om Sverige i avsnittet som handlade om Bronsåldern och järnåldern-”Metallernas tid”.
Västergötlands offerplats
Nu försöker forskarna ta reda på mer om sköldarna. Varför gjordes ett stort offer här i Västergötland? Vad hände på just den här platsen? Och hur många sköldar är det egentligen? Alla sköldar är nämligen inte hela och arkeologerna tror att det kan vara uppemot 18 stycken men det fattas fortfarande delar.
Under hösten har åkern i Västergötland undersökts på nytt, med nya undersökningsmetoder som inte fanns för 40 år sedan då sköldarna hittades.
– Syftet med vår undersökning var att se om vi kan upptäcka strukturer i marken som kan relatera till sköldarnas deponering, till exempel om det funnits en plattform i sjön, där de lagt sköldarna, säger Christian Horn, arkeolog vid Göteborgs universitet och fortsätter:
– Vi har använt oss av magnetometer, med den mäter vi styrkan av magnetfält. Olika ingrepp i jorden förändra styrkan av magnetfält, till exempel om man bränt jorden, så blir magnetfältet starkare.
Letar efter delar av sköldar
Arkeologer från universitet har också sökt av hela området med metalldetektor för att se om de kan hitta fler skölddelar som missades när fyndet gjordes.
Jonas Paulsson är arkeolog, specialiserad på att söka av områden med metalldetektor. Nu har han sökt av ett större område kring den utpekade fyndplatsen för sköldarna.
– Sammanlagt hittade jag 16 säkra fragment från sköldarna, därav flera kantfragment och några med den karaktäristiska ”buckel-dekoren” på, säger Jonas Paulsson.
Han hoppas att forskningsprojektet ska få möjlighet att göra fler undersökningar i framtiden.
– Om det skulle finnas fler metallfynd från denna period i området skulle det vara en mycket viktig information för att kunna förstå deponeringen av sköldarna och sätta dem i ett sammanhang.
Vad händer nu?
De nya undersökningarna har varit möjliga tack vare att forskarteamet beviljades anslag från Lennart J Hägglunds Stiftelse för forskning, tidigare i år.
– Just nu funderar vi tillsammans med Annelie Nitenberg på Västergötlands museum och Marion Uckelmann från Durham Universitet, hur vi kan driva ett nytt projekt om Fröslundasköldarna, säger Christian Horn, docent i arkeologi.
Metallprover från sköldarna
Vid sidan av nya sökningar i området, gör forskarna också nya undersökningar av sköldarna. Arkeologiprofessor Johan Ling, är expert på just bronsåldern och ingår också i forskarteamet.
– Vi gör analyser av tennet och kopparn på handtagen på sköldarna, om tre månader ungefär kommer vi få svar, säger Johan Ling och fortsätter:
– Det är fantastiskt att vi fått medel till att forska på det här världsunika fyndet. Det finns inget motstycke i hela Europa och många internationella forskare har undrat varför det inte analyserats i detalj tidigare. Nu får vi chansen att göra detta.
Text: Cecilia Sjöberg
