Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Kvinna vid fönster mår inte bra
Foto: iStock
Länkstig

Personer med långtidscovid upplever dåligt bemötande från vården

Publicerad

Många personer med långtidscovid upplever stora brister i bemötandet från vården, och de tycker också att vårdpersonalen har dålig kunskap om deras tillstånd. Resultaten framkommer i två examensarbeten genomförda av läkarstudenter vid Göteborgs universitet, baserat på intervjuer med 48 patienter.

Detta är studentarbeten, som i sak ska uppfylla samma vetenskapliga grundkrav som vilken refereegranskad vetenskaplig rapport som helst. Studentarbetet behöver dock inte vara lika omfattande. Även om den slutliga granskningen av examensarbetena ännu inte är klar, visar en förhandsgranskning av en expert på området att den kvalitativa metodiken är genomförd enligt konstens alla regler.

Bild
porträtt Henrik Sjövall
Foto: Elin Lindström

– Det är min bestämda övertygelse att de brister vi hittar, både vad gäller vårdens bemötande och kunskaper, är reella. Att ta reda på hur utbrett detta är och hur stor variationen är mellan olika vårdenheter kräver däremot ett betydligt större patientmaterial, kommenterar professor Henrik Sjövall, som handlett studenternas examensarbeten om långtidscovid.

Intervjuer och enkäter med 48 personer

Det är läkarstudenterna Aida Hadzinumanbegovic och Frida Smidt som i sina examensarbeten undersökt hur postcovidpatienter upplever mötet med vården. Båda har de nu en termin kvar på utbildningen på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Examensarbetena baserades på intervjuer med 48 personer, rekryterade via Svenska covidföreningen (en patientförening för personer med långtidscovid och deras anhöriga). Många i den grupp som intervjuades var medelålders högutbildade kvinnor som levde ett fysiskt aktiv liv innan de fick covid. De flesta bodde i Västra Götalandsregionen eller i Region Stockholm. 14 (29 procent) av intervjupersonerna hade fått covidinfektionen bekräftad med PCR-test eller antikroppssvar medan 34 (71 procent) hade diagnostiserats baserat på symtom, av läkare eller genom en egen bedömning.

Ständigt ifrågasatta

Intervjuerna genomfördes mellan februari och april i år. Bara 11 (24 procent) av de 46 intervjupersoner som svarade på denna fråga angav att det varit lätt för dem att få vårdkontakt och att de blivit väl omhändertagna. 10 (22 procent) av intervjupersonerna angav att de alltid känt sig ifrågasatta i sina vårdkontakter, och ytterligare 18 (38 procent) av dem upplevde att de inte blev tagna på allvar.

Bild
porträtt Aida Hadzinumanbegovic och Frida Smidt
Aida Hadzinumanbegovic och Frida Smidt.

– Det bemötande en patient får har stor betydelse för chanserna att tillfriskna. Ett dåligt bemötande kan ge sämre vårdresultat trots samma medicinska behandling och rådgivning, jämfört med den som upplever att hen blir lyssnad på, säger Frida Smidt.

Även vad gäller vårdens kunskaper om långtidscovid hittade studenterna betydande problem. 36 (75 procent) av de 48 tillfrågade patienterna upplevde att det finns lite eller ingen kunskap om långtidscovid i primärvården.

– Det vore bra om patienterna alltid kunde få möjlighet att möta vårdpersonal som fått tillräcklig med erfarenhet och kunskap om långtidscovid. Ett sätt att åstadkomma detta skulle kunna vara att skapa specialiserade primärvårdsmottagningar för patientgruppen, men det behövs mer forskning för att utvärdera sådana multidisciplinära kliniker, säger Aida Hadzinumanbegovic.

Lidande under radarn

Handledaren Henrik Sjövall, överläkare och professor inom gastroenterologi, har själv mött många patienter med irritabel tarm (IBS), som är ett annat vanligt tillstånd där diagnos i hög grad ställs på flera kombinerade symtom, men där de objektiva mätbara fynden är sparsamma. Han poängterar att bemötandet av patienterna är kärnan i rollen som läkare, och han menar att vården tydligt misslyckats i mötet med många postcovidpatienter:

– Jag är förfärad över den bild som framkommer i intervjuerna. 20 procent av de intervjuade kände sig ständigt ifrågasatta av vården! Intervjugruppen är liten, men fyndet antyder att det finns ett betydande lidande bland människor med kvarvarande symtom efter covid. Just nu går troligen många av dessa under sjukvårdsradarn.

Ökande acceptans

Eftersom kunskapsläget är skralt möts diagnosen av mycket skepsis. En samhällsdebatt har blossat upp, där kritiker bland annat menar att många som anses ha postcovid kanske egentligen har andra sjukdomar. Men Aida Hadzinumanbegovic och Frida Smidt tror att acceptansen för diagnosen stadigt ökar.

– Sedan ett halvår finns en särskild diagnoskod för långtidscovid, och Socialstyrelsen har nyligen presenterat ett nationellt kunskapsstöd som beskriver vilka vårdinsatser som bör erbjudas vid postcovid, säger Aida Hadzinumanbegovic.

– Många av dem vi intervjuat uppger att de fick covid under pandemins första våg, när testningen inte kommit igång. För en del har det inte heller gått att påvisa antikroppar och då har de inget test alls som bevisar att de ens haft covid. Då blir det ännu svårare att bli trodd i mötet med vården, säger kurskamraten Frida Smidt.

Bild
illustration coronavirus
Foto: iStock

 

FAKTA POSTCOVID

Socialstyrelsen använder termen postcovid, och menar då ett efterföljande tillstånd efter covidinfektionen, oavsett hur länge tillståndet varar. Myndigheten konstaterade tidigt i pandemin att även personer som fått en mild form av covid verkar kunna få kvarvarande symtom. Eftersom det är så många som fått covid kan man räkna med att det kan komma att bli en mycket stor patientgrupp, men det är inte klarlagt hur många som redan drabbats. Internationella studier pekar på att minst tio procent av dem som infekterats får kvarstående problem.

Det varierar kraftigt hur hårt människor drabbas av långtidscovid. En del besväras framför allt av ökad trötthet som kanske innebär att de behöver gå ned i arbetstid, medan andra blir långvarigt sängliggande av trötthet och andningsbesvär. För många avtar symtomen gradvis, men vissa behöver utredning, behandling och rehabilitering.