Länkstig

Nytt projekt ska undersöka Universell utformning

Sverige inför just nu Universell utformning som huvudprincip för allt nytt som skapas i samhället. Produkter, miljöer, program, tjänster m.m. ska alla fungera oavsett medborgarnas olika behov och förutsättningar. Nu ska ett nytt forskningsprojekt undersöka spänningen som detta skapar mellan två olika sätt att tänka och kategorisera.

Det nya projektet har fått namnet Kategorisering som stödjer implementeringen av Universell utformning i Sverige och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet. Forskningsprojektet kommer att löpa fram till 2021 och ska studera frågor som uppstår när man introducerar en jämlik tillgänglighet som är till för alla när det parallellt finns en utpekande tillgänglighet för särskilda målgrupper. Stina Ericsson på institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet är en av projektledarna och beskriver det såhär:

Bild
Stina Ericsson, professor vid intstitutionen för svenska språket
Foto: Sven Lindström

- Om vi tar skyltning till toaletter som exempel så är ett vanligt sätt att kategorisera dessa efter kön och efter funktionsnedsättning. Skyltningen gör alltså att den som väljer dörr samtidigt blir kategoriserad som en viss sorts människa. Det här kan vara ett problem för den som inte passar in i någon av kategorierna som erbjuds, eller för den som upplever sig diskriminerad av en viss kategorisering och som upprepade gånger över tid behöver möta denna stigmatisering.

De exempel på bra Universell utformning som finns idag handlar till stor del om byggnader och fysiska produkter. Exempelvis kan en entré till en byggnad vara utformad så att vem som helst kan ta sig in på ett smidigt sätt, utan att bli utpekad som en särskild sorts person, eller utan att vara hänvisad till en specialentré i andra änden av byggnaden. Ur ett språkligt perspektiv betyder Universell utformning något annat.

- Ur en språklig synvinkel kan Universell utformning handla om klarspråk, stöd för flerspråkighet, information genom både text och tal, och så vidare, säger Stina Ericsson.

Ska ge kunskap och lösningar

Tanken är att projektet främst ska undersöka kategoriseringar av funktionsnedsättning och genus genom att studera mönster av ojämlikhet och diskriminering, människors strategier för att motverka diskriminering, samt hur det går att skapa kategoriseringar som inte leder till ojämlikhet och stigmatisering.

- Förhoppningen är att vi ska generera kunskap och lösningar för olika typer av kategorisering, lösningar som sedan kan stödja det praktiska arbetet med Universell utformning. Projektet kommer därför också bestå av en workshopdel där vi kommer diskutera utvalda fall från projektet tillsammans med projektdeltagarna. Därigenom hoppas vi kunna bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för politiska beslut och riktlinjer.

Förutom workshoppen så består projektet av två andra delstudier. Den första ska undersöka kategorisering i text, i form av språkliga etiketter som exempelvis ”person med funktionsnedsättning” eller ”cis-person”. Den andra ska utnyttja medborgarforskning för att samla in foton och kommentarer om kategoriserande skyltar i det publika, byggda rummet.

Fakta om projektet

Titel: Kategorisering som stödjer implementeringen av Universell utformning i Sverige
Ansvarig: Stina Ericsson
Finansiering: Projektbidrag från Vinnova