Nytt laserlabb gör det möjligt att fånga elektroners rörelse
Den 26 oktober invigdes ett nytt laserlabb på institutionen för fysik, och Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg var på plats för att delta i invigningen. För Göteborg öppnar labbet upp ett nytt forskningsfält, och gör det möjligt att fånga elektroners rörelse.
Labbet, som fått namnet Attohallen, kommer i första hand användas till tidsupplöst attosekundsspektroskopi på atomer och molekyler - en attosekund är en miljarddel av en miljarddels sekund - och blir det första labbet av sitt slag i Göteborg.
– En specialitet med det här labbet är att vi kommer studera elektronemissionsprocesser av så kallade negativa joner, det vill säga atomer och molekyler som har minst en överskottselektron, säger Raimund Feifel, professor vid institutionen för fysik.
Raimund Feifel driver det forskningsprojekt om just attosekundsspektroskopi, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som ligger till grund för det nya labbet. Projektet är världsunikt, och utan det nya labbet skulle den typen av studier inte kunna genomföras.
Vid invigningen deltog Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg, samarbetspartners från Lunds universitet och Stockholms universitet, representanter från Chalmersfastigheter och GISAB samt forskare och doktorander på institutionen.
Eva Wiberg klippte bandet vid entrén till labbet och deltog sedan i invigningen av labbets HHG-maskin (Higher Harmonic Generation), en ultrasnabb kamera som kan fånga elektroners rörelse.
– Det här är resultatet av ett väldigt gott samarbete mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet, som kommer ge stora möjligheter att föra laserforskningen framåt, säger Eva Wiberg.
Labbet kommer även vara tillgängligt för andra användare nationellt och internationellt, då det kommer bedrivas som en användarfacilitet inom ramen för nätverken Laserlab Göteborg och Laserlab Sweden.
