Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Dimitrios Kokkinakis
”Coronabebisar”, ”pandeminis” och ”bakningstristess” är några ord som pandemin gett upphov till, förklarar Dimitrios Kokkinakis.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Nya ord i spåren av pandemin

Publicerad

Hör du till dem som råkat ut för en självutnämnd hobbyepidemiolog? Eller har du kanske drabbats av zoombombning eller sökt coronapass? Dimitrios Kokkinakis är docent i språkteknologi. Tillsammans med några av sina kollegor är han i full färd med att undersöka vilka nya ord och uttryck som den pågående pandemin gett upphov till och hur de används i olika kontexter.

Projektet startade ganska nyligen, och syftet är bland annat att undersöka hur äldre benämns och begreppsliggöras i olika texter, förklarar Dimitrios Kokkinakis, forskare vid Språkbanken men även knuten till Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap).

– De texter vi samlar material från är nyhetsmedier, myndigheter samt en del vetenskaplig text, som i allmänhet håller en ganska neutral ton. Mina kollegor samlar in bloggar, Twitter och texter från andra sociala medier och där kan språket förstås bli lite vildare. Vi har inte hunnit analysera materialet än men hoppas göra en djupare sammanställning någon gång under våren.

Att pandemin gett upphov till en hel del fantasifulla uttryck står dock redan klart. Vad sägs om ”coronabebisar”, ”pandeminis”, ”zoomkaffe” eller ”bakningstristess”, ett fenomen som uppstår när man är så uttråkad av att sitta hemma att man börjar baka, något som möjligen har ett samband med den ökande ”coronafetman”.

Attityder speglas i ordvalen

Men att undersöka uppkomsten av nya ord är inte bara roligt, betonar Dimitrios Kokkinakis.

– Ord säger en hel del om attityder och sätt att tänka. I början av pandemin fanns en del närmast fördomsfulla ord, som ”Kinavirus” och ”Wuhansmitta”, men också en del uttryck för irritation över stockholmare och deras resvanor. Det är också intressant hur facktermer börjar spridas i vanliga nyhetstexter som ”mRNA”, ”flockimmunitet” och ”klusterutbrott”. Också bildandet av så kallade teleskopord, där två ord sätts samman till ett, är spännande, exempelvis ”hemester” eller ”karanträning”.

Inte minst semantiska grupper av ord är intressanta, menar Dimitrios Kokkinakis.

– Det kan handla om ord som för tankarna till krig, som ”coronastrid” och ”coronaangrepp” eller ord som har med väder att göra, som ”coronastorm”. Hälsningsord är en annan grupp, exempelvis ”luftkram” och ”armbågshälsning”. På senare tid har uttrycken alltmer kommit att handla om mutationer och vaccin, vilket förstås speglar hur diskussionen om pandemin utvecklas.

Många ord försvinner

Vilka ord som bara är tillfälliga och vilka som kommer att stanna kvar i språket är förstås för tidigt att säga.

– De flesta ord kommer säkert att försvinna men andra kan hänga kvar och kanske ändra betydelse. En pandemi är förstås något förfärligt. Men för oss språkvetare ger den en fantastisk möjlighet att undersöka utveckling och spridning av språkliga uttryck och kunna jämföra mellan olika medier.

Text: Eva Lundgren

Intervjun publicerades först i GU Journalen, nr 1 2021


Första versionen av coronamaterialet finns sökbar här:
spraakbanken.gu.se/korp/#?corpus=sv-covid-19

Några ord/uttryck som visar pandemins utveckling 2020

Wuhansmitta
Kinasmitta
infodemi
coronarykten
social distansering
hemkarantän
zoombombning/-lunch/-kaffe
det nya normala
asymtomatisk spridning
antikroppstester
R-tal
distansyoga
hemester, antikroppar
coronaskilsmässor
coronaalkisar
coronadimma
klusterutbrott/-smitta
coronarestriktioner
vaccinkandidat
den andra vågen
vaccinnationalism
(m)rna-vaccin
patient zero

Mest frekventa vaccinationsord:
vaccinationsprogram
vaccinationskampanj
vaccinationsregister
vaccinationsintyg
vaccinationskö
vaccinationssamordnare

Mindre vanliga vaccinationsord:
vaccindiplomati
vaccinattrapp
vaccintsar
vaccinraseri
vaccinationsiver