Nationella sekretariatet för genusforskning fyller 25 år

Bild

Firandet ägde rum den 8 september och innebar bland annat ett antal samtal i Vasaparken. Invigningstalade gjorde rektor Malin Broberg som lyfte fram ett par viktiga samhällsutmaningar.

– Hur ska vi få till ett hållbart arbetsliv när både utbildningar och arbetsmarknader är så starkt könsuppdelade? Och hur kan vi hantera hot och hat, riktade mot politiker, journalister och forskare. En rapport som sekretariatet publicerade förra året visar att hoten inom akademin ofta kommer från den egna verksamheten, vilket förstås är väldigt allvarligt.

Sekretariatets föreståndare, Fredrik Bondestam, berättade hur det var för 40 år sedan, då kampen mot bristande jämställdhet drevs av en produktiv osämja. Han påminde också om den 18 december 2018 då en bombattrapp påträffades på trappan till sekretariatet.

– En stor grupp lärare, forskare och administrativ personal lever idag under hot, vilket förstås påverkar kvaliteten på lärosätenas verksamhet. Samtidigt utsätts cirka hälften av alla kvinnliga doktorander för sexuella trakasserier. Akademin är drabbad av en pandemi av utsatthet.

Samtal om ojämställdhet i Sverige och Norden

Fyra samtal fanns med på programmet. De två första leddes av Ulrika Jansson, fil. dr. i arbetsvetenskap samt senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, varav det ena handlade om det förändrade arbetslivet. Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet, påpekade att genusfrågor behöver komma in tidigt när något nytt är på gång, exempelvis den gröna och digitala omställningen.

– Om genusvetare anlitas först på slutet, när det mesta är klart, sker ingen förändring utan allt förblir som vanligt. Många tror att våra frågor mest gäller rekrytering och kompetensutveckling men de handlar lika mycket om teknik, makt och resurser.

Paula Mulinari, docent vid Malmö universitet, påpekade att många av de frågor som idag är angelägna, som rör miljö, omsorg, kriminalitet och rasism är sådant som genusvetenskapen arbetat med länge.

– Vi har en massa lösningar, men de kräver omfördelning av makt, pengar, tid och resurser. Många av dessa lösningar säger man till oss är orealistiska; jag skulle säga att det är mer orealistisk att ha det som vi har det. Åratal av arbete för en förändring kan till slut ge resultat: plötsligt händer det!

Nästa samtal handlade om jämställdhetsintegrering, en politisk strategi som sjösattes av Bengt Westerberg 1994.
Kerstin Alnebratt, tidigare föreståndare för sekretariatet, var initialt emot att blanda ihop genusforskning och jämställdhetsarbete.

– När Regeringskansliet frågade om sekretariatet kunde stödja arbetet med jämställdhetsintegrering tänkte jag tacka nej men accepterade ändå. Det fanns ingen annanstans att lägga en jämställdhetssatsning. Och jag har så småningom förstått att om jämställdhetsarbete ska få genomslag i politiken måste den vara myndighetsbaserad, vilket är skälet till att jag också verkat för inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten här i Göteborg.

Det räcker inte att vara upplyst och att sprida kunskapen vidare; man måste göra något också, förklarade Malin Rönnblom, professor vid Karlstads universitet.

– Vi måste fråga oss vad det är för problem politiken är satt att lösa. Målstyrning fungerar inte för att motverka komplexa ojämställdheter. 

Genusforskningens villkor och akademisk frihet

Nästa samtal, som leddes av Kajsa Widegren, fil dr i genusvetenskap samt senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, handlade om genusforskningens villkor. 2021 kom exempelvis ett förtydligande av högskolelagen när det gäller att värna den akademiska friheten. Anna Lundberg, tidigare forskare i genusvetenskap, numera utredare på UKÄ, lyfte fram att den nya skrivningen inkluderar både forskning och utbildning.

– Det innebär att lärosätet har ett uppdrag att stötta sina forskare, lärare och studenter genom att främja och värna fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. När genusvetenskap och genusforskning angrips, på olika sätt, blir det här viktigt.

Lena Martinsson, professor vid GU, förklarade att akademisk frihet i hög grad handlar om vad som räknas eller exkluderas i det som uppfattas som kunskap.

– I vår forskning har vi uppmärksammat hur begreppet aktivist numera betraktas som fult och förkastligt och att det blir ett sätt att avfärda exempelvis kritik från studenter men också kritisk forskning som öppnar för fler perspektiv och vidgad kunskap. Istället efterfrågas allt oftare en konservativ kunskapsförståelse där kunskap uppfattas som något stabilt, neutralt och oföränderligt.

Dagen innehöll också samtalet Epistemic injustices in times of anti-democratic challenges med Marcela Linkova vid den tjeckiska vetenskapsakademin och Sofia Strid, docent vid GU. Samtalsledare var Susanna Young Håkansson, utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning.

Arrangemanget avslutades på Litteraturhuset där antologin Re-Imagining Sexual Harassment – Perspectives from the Nordic Region presenterades. Boken handlar om sexuella trakasserier, utsatthet samt om bilden av det jämställda Norden.

Länk till boken (open access): Policy Press | Re-Imagining Sexual Harassment - Perspectives from the Nordic Region, Edited by Maja Lundqvist, Angelica Simonsson and Kajsa Widegren (bristoluniversitypress.co.uk)

Text: Eva Lundgren