Mildare symtom vid hjärnblödning för fysiskt aktiva
Att promenera 35 minuter per dag kan kopplas till minskad sannolikhet för svåra symptom vid hjärnblödning. Fysiskt aktiva har också en bättre överlevnad fem år efter diagnos, visar en ny studie.
Varje år drabbas drygt 20 000 personer i Sverige av stroke, varav cirka 2 500 fall utgörs av hjärnblödning. Hjärnblödning är den allvarligaste typen av stroke, med få behandlingsmöjligheter. Symptomen som uppstår vid stroke innefattar bland annat förlamning (oftast i ena kroppshalvan), talstörning, synfältsbortfall, yrsel med balanssvårigheter, kraftig huvudvärk och medvetslöshet.
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning – men för den som ändå drabbas – kan lätt fysisk aktivitet under minst fyra timmar per vecka kopplas till minskad sannolikheten för allvarliga symptom och död. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, publicerad i tidskriften Neurology.
– Detta är den första studien som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och akut svårighetsgrad samt död efter hjärnblödning. Resultaten visar att lätt fysisk aktivitet, såsom att ta en promenad eller cykla minst 35 minuter per dag, minskar sannolikheten för svåra symptom och död efter hjärnblödning, säger studiens försteförfattare Adam Viktorisson, doktorand på Sahlgrenska akademin och AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I studien var närmare hälften av personerna inaktiva innan hjärnblödningen. En av tre utförde lätt fysisk aktivitet och färre än fem procent motionerade regelbundet.
– Fysisk aktivitet är inte synonymt med träning. Att träna är en medveten handling där man rör sig för att stärka muskler eller förbättra kondition. Fysisk aktivitet kan vara att promenera till jobbet eller att gå till affären. Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet tycks göra stor skillnad. Man ska dock komma ihåg att studien utgår från en åldrad population där även lätt fysisk aktivitet kan vara ansträngande, säger Adam Viktorisson.
Studien påvisar inget orsakssamband mellan fysisk aktivitet och skydd mot allvarliga symptom vid hjärnblödning, men kopplingen är stark. Taget alla strokesymptom och dess svårighetgrad i beaktan drabbades närmare häften av de som var inaktiva av mycket svår hjärnblödning, jämfört med färre än en av fem bland tidigare fysiskt aktiva.
Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning var mer än dubbelt så hög bland fysiskt aktiva. Extra anmärkningsvärt är att de som var fysiskt aktiva men led av svår samsjuklighet, hade högre överlevnad efter hjärnblödning, jämfört med de som var inaktiva men helt friska.
– Denna studie kan förhoppningsvis bidra till att människor rör på sig mer vilket minskar andelen svårt skadade patienter. Ökad rörlighet kan då också innebära bättre livskvalitet för patienterna och mindre belastning för vården, säger medförfattaren Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin och överläkare.