Flera av Göteborgs universitets marina forskare skiftade fokus från sina pågående projekt när Nord Stream började läcka i slutet av september. Det finns flera inriktningar i undersökningen av det historiskt stora utsläppet. En expedition skickades snabbt till området med forskningsfartyget Skagerak för att ta vattenprover som nu analyseras av marinkemister och marinbiologer.
För att kartlägga spridningen av metanutsläppet sjösattes efter fem dagar tre undervattensrobotar, så kallade gliders, i samarbete med forskningsstiftelsen Voice of the Ocean, VOTO. En glider hade även en metansensor från Alseamar som gjorde det möjligt att kartlägga halterna av metan i vattnet i tid och rum med hög noggrannhet. De tre undervattensrobotarna har utfört mätningar oavbrutet sedan dess och fortlöpande skickat data till forskarna via satellit. Datan visar att en betydande del av metangasen som läckte ut från ledningarna på Östersjöns botten inte steg upp i atmosfären. I stället löstes det i vattnet och spreds med strömmarna.
– Tack vare våra gliders kan vi se var metanet är i vattnet. Har det gått ner i djupet, eller är det nära ytan? Hur sprids metanet? Under de första två veckorna kunde vi registrera extremt höga metanhalter, som nästan var för höga för att registreras av våra sensorer. De var uppemot hundra gånger högre än normalt i havet. Det är först nu, i början av december, som metanhalterna i vattnet har återgått till de normala. Men vi ser fortfarande fickor av förhöjda halter metan, säger Bastien Queste, ocenograf vid Göteborgs universitet.
– Expeditionen till området gav oss massor av värdefull information i de prover som samlades in. Det var en mycket bra en ögonblicksbild vad som hände i början och det hjälpte oss att förstå datan som våra gliders samlade in. Våra gliders har därefter gjort att vi kunnat följa utvecklingen av metanutsläppet under flera månader, säger Bastien Queste.
På det gär sättet har forskarna kunnat kartlägga spridningen och halterna av metan i vattnet under flera månader efter läckan. Även för marinbiologen Thomas Dahlgren är undervattensrobotarnas oavbrutna mätningar mycket värdefulla.
– Det är fantastiska data, annars hade det varit svårt att veta vart metanet har tagit vägen. Att stora mängder av metan lösts upp i vattnet kommer troligen påverka det marina livet. Men det återstår att ta reda på hur, säger Thomas Dahlgren.
Finns risk för övergödning
I havet finns bakterier som bryter ner metan i vattnet. Dessa bakterier binder upp kolvätet och för in det i näringsväven då bakterierna utgör föda för plankton.
– Vattnet med metanet har spridit sig i södra Östersjön men det är svårt att förklara den snabba nedgången av metan i vattnet öster om Bornholm på något annat sätt än att också bakterierna tog hand om det. En hypotes är att mängden bakterier ökar och att det kommer bidra till en övergödning som också spär på försurningen i havet. Det skedde vid en liknande läcka i Mexikanska golfen 2010, säger Thomas Dahlgren.
Hypotesen kommer kunna bevisas eller förkastas så småningom. Det tar tid att analysera vattenproverna som togs under expeditionen och för att se om de metanätande bakterierna har ökat behövs ytterligare provtagningar framöver.
– Vi behöver åka dit igen för att kunna avgöra vilken påverkan som metangasläckan har på det marina livet i Östersjön. Därför söker vi anslag för att finansiera en ny expedition under våren 2023, säger Thomas Dahlgren.
Kontakt: Bastien Queste, oceanograf på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0735-04 28 39, e-post: bastien.queste@gu.se
Thomas Dahlgren, marinbiolog på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0703-66 20 42, e-post: thomas.dahlgren@marine.gu.se
