Bild
Bruten solnedgångsmussla
Avhuggen solnedgångsmussla (Gari fervensis) är en av tre arter solnedgångsmusslor som nu har fått svenskt namn.
Foto: Fredrik Pleijel
Länkstig

Marina musslor får svenska namn

Publicerad

Avhuggen solnedgångsmussla, kikärtsskeppsmask och sjömusmussla. Det är tre av Sveriges 140 havslevande musselarter som nu har fått svenska namn.
– Vi hoppas att de svenska namnen får fler att intressera sig för våra musselarter och att rapporterade observationer ökar, säger Martin Larsvik, informatör på Tjärnö marina laboratorium.

Sveriges marina musslor har fram tills i dag saknat rekommenderade svenska namn. Nu har en grupp med representanter från SLU Artdatabanken, Tjärnö marina laboratorium vid Göteborgs universitet och expertkommittén för marina evertebrater ändrat på det.

– Bara runt hälften av arterna har haft svenska namn, samtidigt har det funnits olika svenska namn för samma art och därför varit lite rörigt. Vi har nu tagit ett helhetsgrepp för samtliga arter, säger Martin Larsvik.

Kikärtsskeppsmask.
Skeppsmaskarna hör trots sitt namn till musslorna. Hos kikärtsskeppsmasken (Xylophaga dorsalis) har skalhalvorna förskjutits till musslans framände och ombildats för att kunna borra i trä. Det svenska namnet kommer av skalhalvornas utseende.
Foto: Fredrik Pleijel

Namn efter beteende

Namngruppen har främst utgått från utseende, livsmiljö och beteende när de har tagit fram svenska namn för arterna. Två exempel på arter som fått namn efter sitt utseende är kikärtsskeppsmask, där skalet påminner just om en kikärta, och vädursmussla som har ett böjt skal som liknar vädurens horn.

Andra arter har fått namn av deras livsmiljö. Mudderkräftsmusslan lever företrädesvis i gångar gjorda av mudderkräftor och sjömusmusslan lever på taggarna hos sjöborrarna purpursjömus och hjärtsjömus.

– En del av musslorna har fått namn efter beteende. En sådan art är hoppkammusslan som snabbt flyr undan fiender genom att öppna och smälla igen skalet flera gånger och på det sättet hoppa fram i vattnet, säger Martin Larsvik.

Vädurmussla.
Vädurmusslan (Glossus humanus) är specialiserad för att leva på mjuka bottnar på djupt vatten. Musslan växer långsamt och blir sannolikt mycket gammal. Namnet har den fått efter skalets form som påminner om vädurens horn.
Foto: Fredrik Pleijel

Vetenskapligt namn vägledande

Även det vetenskapliga namnet har använts vid namnsättningen. Arten Nucula nitidosa har fått namnet glänsande nötmussla. På latin betyder nucula kärna eller nöt och nitidosa betyder ”fylld av klart glittrande” som beskriver det inre skalet som är glänsande gulgrågrönt.  

– Hos en del arter har flera namn använts för samma art. Ett sådant exempel är Modiolus modiolus som har haft de svenska namnen hästmussla, stor blåmussla och märrskal, men har nu getts det rekommenderade namnet större hästmussla, säger Martin Larsvik.

Glänsande nötmussla
Arten Nucula nitidosa har fått namnet glänsande nötmussla. Det stämmer väl överens med engelskans shiny nut clam och tyskans glänzende Nußmuschel.
Foto: Fredrik Pleijel

Riktlinjer för svenska namn

Vad är viktigt att tänka på när man sätter nya namn på arter? Malin Strand, marinbiolog på SLU Artdatabanken, har varit med och tagit fram svenska namn på flera av våra marina ryggradslösa djur, bland annat slemmaskar, tagghudingar och sjöpungar. Och nu även musslor.

– Det finns riktlinjer som vi behöver förhålla oss till. Bland annat ska namnet gärna vara beskrivande, så kort som möjligt och lätt att uttala. Humoristiska och fantasifulla namn är tillåtna, men får inte vara löjeväckande eller anstötande. Den bästa matchningen är förstås när det blir både vetenskapligt och roligt. Det kan hjälpa till att väcka intresse för vår natur, säger Malin Strand.

Text: Karl-Johan Nylén