Litteraturpolitiskt toppmöte startskottet för Litteraturstaden Göteborg
Diskussioner om öppna bibliotek, yttrandefrihet och läsfrämjande insatser, ett brandtal och en kulturminister. Det litteraturpolitiska toppmötet i Göteborg är tänkt att bli det första av många.
Fredagen den 4 mars hölls ett litteraturpolitiskt toppmöte på Svenska mässan i Göteborg. Mötet var tänkt både som ett avstamp för Göteborgs nya roll som UNESCO City of Literature och som startskottet för diskussioner om en ny, mer långsiktig nationell litteraturpolitik.
Mötet lockade kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och andra politiker, branschfolk, författare, journalister och företrädare för lärosäten, förlag, tidskrifter, bokmässor och bibliotek.
Läget i Ukraina påverkade
Under dagen diskuterades bland annat läsandet och läskunnigheten hos barn och unga, en alltmer digitaliserad bokbransch, vikten av öppna bibliotek och varför det är nödvändigt med en långsiktig litteraturpolitik som inte bygger på projektmedel.
Läget i Ukraina gjorde också att yttrandefrihet hamnade högt upp på agendan. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter menade till exempel att det är viktigare än någonsin att diskutera litteraturpolitik, eftersom det till syvende och sist står för det fria ordet.
– Vi befinner oss i en ytterst allvarlig situation i Europa, och det är mycket i fokus just nu. När det gäller det fria ordet finns det också sådana hot i Sverige. Nära en av tre författare utsätts för hat och hot varje år, så det är av yttersta vikt även här, sa Jeanette Gustafsdotter.
Göteborgs universitet deltog
I ett av panelsamtalen deltog Fredrika Lagergren Wahlin, rektorsråd på Göteborgs universitet. Hon talade om utnämningen till UNESCO City of Literature som en del i arbetet för demokrati och hållbar utveckling i världen.
– På Göteborgs universitet arbetar vi redan med de här frågorna, men jag tror att utnämningen kommer att sätta fokus på just litteraturen, kulturen och betydelsen av att läsa, lära och leva, sa Fredrika Lagergren Wahlin.
Brandtal av Eija Hetekivi Olsson
Författaren Eija Hetekivi Olsson höll ett brandtal om den svenska litteraturvärlden i förhållande till klassklyftor, fattigdom, segregation och psykisk ohälsa.
– Jag känner unga vuxna från både under- och arbetarklassen som har gått på fler begravningar av sina vänner än de läst böcker i litteraturstaden Göteborg. Men också unga som slukar böcker, och som i dag skriver nya meningar, värdefulla berättelser, som skulle kunna chocka skiten ur medelklassen, sa Eija Hetekivi Olsson bland annat i sin uppläsning.
Starka förväntningar på litteratur
Ett återkommande tema under dagen var att vi i Sverige har väldigt starka förväntningar på litteratur: den ska göra oss till bättre människor, den ska hjälpa till med integration och hälsa, den ska göra oss mer demokratiska och få oss att lyckas bättre i livet.
Linnéa Lindsköld, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning, gav en bakgrund till varför läsning anses så viktigt i Sverige:
– I den svenska utvecklingen har litteratur och läsning haft en fullkomligt avgörande betydelse för demokratins genombrott – genom folkbildningsrörelserna, där man läste, satt i studiecirklar och diskuterade sin läsning, sålde tidningar, sålde litteratur, hade folkbildningsbibliotek… Vi kommer från ett folkrörelseland, och man måste förstå det för att förstå varför vi pratar om litteratur på det här sättet i Sverige. Man blir inte automatiskt demokratisk av att läsa, men läsning är ett verktyg man kan använda i demokratins tjänst.
Öppna fristäder för ukrainska flyktningar
Mötet avslutades med att Conny Brännberg (KD), ordförande för kulturnämnden Västra Götalandsregionen, på stående fot bjöd in till nästa litteraturpolitiska möte. Han berättade också att regionen redan tagit initiativ till att öppna fristadsmöjligheter för ukrainska flyktningar.
– Vi erbjuder en möjlighet för flyktingar att komma hit: bloggare, textmakare av olika slag, publicister och redaktörer. Vi erbjuder också en tidskriftsredaktion att komma hit några månader och få vara redaktion trots att de inte kan vara kvar i Ukraina, sa Conny Brännberg.
Text: Elin Widfeldt
Hölls den 4 mars 2022 på Svenska mässan, men sändes också digitalt på Bokmässans webbplats: https://bokmassan.se/litteraturpolitiskttoppmote/ där det också går att se i efterhand. Arrangörer var Västra Götalandsregionen och Bokmässan Göteborg i samarbete med Litteraturstaden Göteborg.
Vad är litteraturpolitik?
På mötet redde Linnéa Lindsköld, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning, ut frågan vad litteraturpolitik egentligen är: ”politiska åtgärder riktade mot produktion, distribution och konsumtion av litteratur”.
Det kan till exempel innebära att staten medverkar till en bred bokutgivning genom att ge stöd till litteratur, författare och tidskrifter som inte kan bära sig själva.
– Så länge det har funnits litteratur har det funnits en litteraturpolitik. De som styr i samhället har alltid varit väldigt intresserade av att kontrollera produktion och tillgång till litteratur. Censur är det allra vanligaste litteraturpolitiska redskapet, både historiskt och internationellt, sa Linnéa Lindsköld.
