Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Sommarkurs: Språkvård, språkplanering och språkpolitik
Länkstig

Läs en sommarkurs och bli din egen språkdetektiv

Publicerad

Sommaren 2021 startar Göteborgs universitet en ny kurs om ämnen som väcker starka känslor: språkvård, språkplanering och språkpolitik. Kanske har du en liten språkpolis inom dig? Kanske lyssnar du på radioprogrammet Språket i P1? Kanske vill du lära dig att själv hitta svaren på kluriga språkfrågor? I så fall ska du inte tveka att söka.

Bild
Bild på Susanna Karlsson, docent i svenska språket vid Göteborgs universitet
Susanna Karlsson, docent i svenska språket vid Göteborgs universitet
Foto: Jessica Oscarsson

– Det finns ett stort intresse för detta – Språket i P1 har hängivna lyssnare och Språkrådet tar dagligen emot många språkfrågor – och jag tror att många skulle tycka att det vore genuint roligt att kunna ta reda på sådan här saker själva, säger Susanna Karlsson, kursansvarig lärare och docent i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Susanna har arbetat flera år på Språkrådet där hon hann svara på många språkfrågor. Där utvecklades också en idé om att erbjuda en kurs för att lära ut hur man själv kan ta reda på svaret på sina frågor. Man kan komma ganska långt på egen hand.

– Många undrar säkert vad det är för källor de går till i Språket i P1. Är det hemliga volymer som är inlåsta på biblioteket? Vad är det som händer egentligen? Men de flesta av de här källorna är ju inte mystiska, man behöver bara veta vilka man har till vad och hur man ska läsa dem. Sedan kan man klara sig ganska långt.

Praktisk tillämpning av språkvård

Kursen har tre delmoment. En inledande del som handlar om vad språkvård, språkplanering och språkpolitik är. Därefter du får veta mer om hur den svenska språkvården är organiserad och du får lära dig mer om de viktigaste hjälpmedlen; lexikon, ordböcker och databaser. Du får också insyn i vem som producerar redskapen, vilka begränsningar och vilka styrkor de har. Den tredje delen innebär praktisk tillämpning.

– Med kunskaperna från de två första delarna får du träna på att göra bruklighetsbedömningar, prova på att göra egna språkriktighetsbedömningar och formulera språkråd. Du får testa på hela arbetsgången.

Bild från korpusverktyget Korp
Ett av de verktyg du kommer att bekanta dig med under kursen är Korp. Där kan du söka i stora mängder text från bland annat dagstidningar, skönlitteratur och sociala medier. Korp är helt gratis och utvecklas av Språkbanken Text vid Göteborgs universitet.
Foto: Sven Lindström

Susanna har tagit fram den nya kursen från grunden och hon tycker att frågor om språkvård, språkplanering och språkpolitik i grunden är demokratifrågor.

– Det ska inte vara en fråga som ägs av experter. Arbete med sådana här frågor kan vara både aktivistverksamhet och gräsrotsverksamhet och det är något vi behöver prata om.

De allra flesta av oss har dessutom fått en språklig norm förmedlad till oss från skolan och ju äldre vi blir desto längre bort i tiden är detta och ju större är risken att man själv förmedlar en norm som är daterad. Många som skulle behöva uppdatera sig.

­– Ett exempel på detta är en stor debatt på 70-talet som handlade om det är okej att skriva ”jag tittar på dem som står där borta” med ”de” istället för ”dem”. 1983 sa Språkrådet att det finns goda argument för båda och att båda går bra. Det här är, 40 år senare, något som folk verkligen går igång på och kan bli chockade när de får veta att det drogs ett streck i debatten för snart 40 år sedan.

Språkpolitik och frågan om rätt eller fel

Bild
Bild på böckerna Språkriktighetsboken, Svenska skrivregler och SAOL
Under kursen får du lära dig mer om de viktigaste hjälpmedlen, digitala som analoga.
Foto: Sven Lindström

En central del i språkvård är frågan om rätt eller fel, och historiskt har det sett väldigt olika ut. För 50–70 år sedan rådde en väldigt normativ hållning med tydliga rätt och fel men idag är språkvården mer pragmatisk. Man pratar hellre om att det finns olika sätt att uttrycka sig på. Med vissa sätt uppnår man vissa saker i ett särskilt sammanhang och med andra sätt uppnår man något annat. Ett exempel är när ”hen” var helt nytt för den breda allmänheten 2012.

– Man märkte tydligt hur ordet kunde bli det enda en läsare såg eller hörde. Det ringde en person till Språkrådet som hade hört trafikrapporteringen på radion – och det är ju viktig information – men det enda personen hade fått med sig var att de använde ”hen”. Om det är en situation där man verkligen vill få fram ett viktigt budskap så kanske det inte är där man ska vara radikal – eller så är det precis där man ska vara det?

Frågor av det här slaget är något en språkrådgivare brottas med dagligen och som studenterna kommer möta under kursen. Det är också frågor som knyter an till ett större, språkpolitiskt perspektiv.

– Stora språkpolitiska frågor kan vara om vi ska ha språktest för medborgarskap eller vilket språk vi ska använda inom en organisation. Sedan finns de i mindre sammanhang, i en familj till exempel. Det finns ofta en implicit språkpolicy i familjer som säger ”här pratar vi de vuxnas språk” men om föräldrarna pratar olika språk finns det ofta en mer uttalad språkpolicy. Det kan också röra sig om stil eller moral, ”i den här familjen svär vi inte”.

För alla som tycker det låter spännande att vara språkdetektiv

Kursen riktar sig till alla som har ett intresse för språk. Susanna hoppas visserligen att en och annan svensklärare dyker upp och att folk som själva skriver kommer att söka. Men framförallt hoppas hon att de som tycker att det låter spännande att vara språkdetektiv ska hitta till kursen.

– Ibland räcker inte ordböcker och handböcker. Ibland måste man själv göra en liten utredning och det är då det verkligen börjar hända saker. Språkvård är ett detektivarbete och det hoppas jag ska locka. Inte att man ska få reda på ”hur det är”. För det kommer inte jag berätta. Jag hoppas på nyfikna studenter som vill gräva, undersöka och själva hitta saker!

Läs mer om kursen i kurskatalogen och ansök redan idag

Text: Sven Lindström

FAKTA

Kursen är framtagen av Susanna Karlsson, docent i svenska språket vid Göteborgs universitet. Aktiviteterna kommer framförallt ligga i början och slutet av sommaren, så vill man kommer man att kunna ha ledigt i mitten av sommaren.