Bild
Foto: Getty Images
Länkstig

Långvarigt lidande efter djupa förlossningsskador

Publicerad

Avföringsläckage, behov av inkontinensskydd och ett begränsat socialt liv. Kvinnor som får skada vid ändtarmsöppningen under förlossning kan decennier senare lida svårt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Obstetrics and Gynecology omfattar totalt drygt 11 000 kvinnor som genomgått två vaginala förlossningar i Sverige under åren 1987-2000.

Forskarna har tidigare beskrivit hur risken för tarmläckage ökar efter sfinkterskada, alltså skada mellan slida och ändtarmsöppning vid förlossning, som drabbar cirka en av tjugo förstföderskor. Den nu aktuella studien fokuserar på problemens svårighetsgrad och påverkan på livet, ett par decennier senare.

Tre grupper ingår: kvinnor som helt undgick sfinkterskada, de som fick sfinkterskada vid en av förlossningarna, och kvinnor som drabbades vid båda. Underlaget utgörs av registerdata och ett frågeformulär om symtom på tarmläckage och påverkan på psyke och socialt liv efter tjugo år.

Problemen ökar med antal skador

Av kvinnorna med två sfinkterskador rapporterar 10,5 procent läckage av flytande avföring ett par gånger i månaden eller mer, i studien definierat som högfrekvent läckage. När de med läckage mer sällan också räknas in blir andelen 34,9 procent. 29,6 procent i gruppen med två skador uppger att läckage påverkar deras dagliga liv.

Resultaten följer sedan en fallande skala. Av kvinnorna med en sfinkterskada uppger 6,4 procent högfrekvent läckage, 21,7 procent läckage oavsett frekvens och 19,7 procent påverkan på det dagliga livet. Av kvinnorna utan sfinkterskada uppger 2,7 procent högfrekvent läckage, 10,8 procent läckage oavsett frekvens och 8,6 procent påverkan på det dagliga livet.

När det gäller problemens svårighetgrad är steget från noll till en skada ungefär lika stort som steget från en till två. Problemen hopar sig alltså, vilket också speglas i kvinnornas subjektiva uppfattning om hur det dagliga livet påverkades av avföringsläckage.

Inkontinensskydd för avföringsläckage används av 2,3 procent av kvinnorna utan sfinkterskada, 7,1 procent vid en sfinkterskada och 8,4 procent vid två skador. I studien kan sfinkterskada inte kopplas till andra bäckenbottenbesvär eller symptom i nedre urinvägarna.

Större påverkan på livskvaliteten

Även attityderna varierar. Hos kvinnor utan sfinkterskada uppfattas avföringsinkontinens som besvärande av 28,2 procent. Motsvarande andel i gruppen med en skada är 43,9 procent och med två skador 46,0 procent.     

Foto på Ida Nilsson i ett förlossningsrum Södra Älvsborgs Sjukhus.
Ida Nilsson, Institutionen för kliniska vetenskaper. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Södra Älvsborgs Sjukhus.
Foto: Pernilla Lundgren/SÄS

Förstaförfattare och korresponderande författare i studien är Ida Nilsson, anknuten till forskning inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ST-läkare på kvinnokliniken vid Södra Älvsborg Sjukhus i Borås.

– En sfinkterskada leder till avsevärt ökad risk för ofrivilligt tarmläckage senare i livet. Om skadan upprepar sig dubbleras risken för kvarstående tarmläckage. Även svårighetsgraden ökar, med högre frekvens av läckagetillfällen, allvarligare läckage och större påverkan på livskvaliteten, konstaterar hon.

Titel: Severity and impact of accidental bowel leakage two decades after no, one, or two sphincter injuries