Kollegialt lärande förbättrar förskolors språkutvecklande arbete
När pedagoger i förskolan ges förutsättningar till kollegialt lärande finns det stora möjligheter att utveckla verksamheten. Det visar en studie där forskare har följt nio förskoleavdelningars satsning på att förbättra sitt språkutvecklande arbete.
– Förskolans språkstödjande handlingar ökade både kvantitativt och kvalitativt. Personalen hittade på flera nya kreativa idéer hur de skulle skapa lärande aktiviteter och fördjupade sitt sätt att arbeta med dem, säger Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik.
Ann Nordberg har följt förskoleavdelningarna vid förskolor i Vänersborgs kommun i två perioder. Först när de genomförde ett så kallat aktionsforskningsprojekt under våren 2019 och därefter i en uppföljande studie hösten 2019. Aktionsforskning innebär att personalen forskar i sin egen verksamhet. Här handlade det om att observera språkstödjande handlingar genom att bland annat filma interaktion mellan personal och barn, kritiskt reflektera över dessa vardagssituationer och utifrån det utveckla nya former för att stödja barnens språkutveckling.
– Det positiva med uppföljningsstudien var att personalen fortsatte, höll i och fördjupade arbetet, säger Ann Nordberg.
Observationer och kollegialt lärande
Förskolepersonalen har använt sig av ett observationsverktyg, utvecklat av en brittisk språkforskare och professor i pedagogik, och tre dimensioner av det språkutvecklande arbetet kartlades: den fysiska lärmiljön, läraktiviteter samt interaktion mellan både pedagog-barn och barn-barn. Kartläggningen av den egna verksamheten har sedan använts till att reflektera, utvärdera och utveckla densamma.
– Alla förskolor ska jobba språkutvecklande. Men det här ett sätt att göra det mer strukturerat, säger Ann Nordberg.
De nio förskoleavdelningarna fokuserade på hur tamburen kan användas i det språkutvecklande arbetet. Till exempel ställde de ut en boklåda i tamburen vilket genast resulterade i att barnen läste och pratade böcker medan de väntade på sin tur att få gå ut. Ett annat exempel var att personalen filmade hur de själva pratade och interagerade med barnen, och utifrån detta ändrade de sitt beteende för att bli bättre språkliga förebilder med ett rikare och tydligare språk.
– Observationsverktyget som ligger till grund för reflektionerna om språkstödet till barnen är baserat på forskning om vad som visat sig vara gynnsamt för barns språkutveckling och vilka handlingar vi vuxna kan göra för att stötta barns språk. Att arbeta strukturerat på detta sätt skapar förutsättningar för en förskola på vetenskaplig grund, säger Ann Nordberg.
Text: Carl-Magnus Höglund
Resultaten har publicerats i två vetenskapliga artiklar i tidskriften Early Child Development and Care:
”Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools”