Sedan några år finns ett digitalt verktyg, Symphony, som kan beskrivas som GIS-kartor som visar utbredningen av viktiga ekosystem och arter längs våra kuster, och hur påverkade dessa är i olika områden av miljöstörningar som exempelvis övergödning, båttrafik och fiske. Kartorna ska ge vägledning för prioriteringar och åtgärder av olika slag för myndigheter och andra som arbetar med havsplanering.
En brist i den nuvarande versionen av Symphony är att den inte tar hänsyn till framtidens klimat. Nu har forskare i projektet ClimeMarine undersökt vad som händer när förväntade förändringar i temperatur och salthalt läggs in i verktyget.
– Det visade sig att de förväntade klimatförändringarna ökar på den totala miljöpåverkan med minst femtio procent, och i vissa områden ända upp till flera hundra procent, säger Per Jonsson, forskare vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
Kartor visar klimatförändringarnas påverkan
På GIS-kartorna kan man se hur påverkan från klimatförändringarna varierar för olika områden.
– Det blir en tydlig signal om att man kan behöva minska andra störningar för att sänka den totala påverkansgraden i vissa områden. Till exempel i områden med värdefulla ålgräsängar kan man överväga att dra om en båtled, eller bromsa utvecklingen av småbåtshamnar och fritidsbåtverksamhet., säger Per Jonsson.
Med verktyget kan man också identifiera områden där klimatpåverkan förväntas bli mindre, till exempel i så kallade uppvällningsområden som utanför Gotland där kallt bottenvatten strömmar upp och kyler ytvattnet. Sådana områden kan fungera som klimatrefuger där känsliga arter kan överleva.
– Dessa områden kan man överväga att skydda i marina reservat där man "plockar bort" andra påverkansfaktorer. Sverige har förbundit sig att inrätta ett antal nya marina skyddsområden – här kan Symphony ge ledtrådar om var de ska ligga, säger Per Jonsson.
Mer kunskap om ekosystem behövs
Per Jonsson poängterar att det förstås finns svagheter med den här sortens förutsägelser. De matematiska modeller som används för att beräkna framtida temperaturer och salthalter utvecklas och förbättras ständigt. Dessutom vet vi inte vad som kommer att hända med våra koldioxidutsläpp framöver, det är en politisk fråga som är svårbedömd.
– Vi behöver också mer kunskap om hur känsliga olika ekosystem och arter är för klimatförändringarna. Experimentella studier som visar vad som händer när temperaturen stiger och salthalten sjunker är nödvändiga, säger Per Jonsson.
Ändå tvekar han inte om klimateffekternas betydelse för framtidens havsmiljö:
– Det vi presenterar i studien kan ses som kvalificerade gissningar utifrån den information vi har idag. Men helt klart måste effekterna av ett förändrat klimat in i havsplaneringen, säger Per Jonsson.
Bakgrund: Havsplanering
I februari 2022 fattade regeringen beslut om Sveriges första havsplaner. Havsplanerna ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vägleda om hur havet ska användas. Planerna har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten i samverkan med myndigheter, länsstyrelser, kommuner och olika intresseorganisationer. Planförslagen ska även ge en bild av sannolika effekter av att använda havet enligt planerna. Därför har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat ett planeringsstöd, Symphony, som används i arbetet med att ta fram och konsekvensbedöma havsplaner. Ett EU-direktiv säger att alla medlemsländer måste upprätta havsplaner. Läs mer om Sveriges havsplanering här: https://www.havochvatten.se/planering-forvaltning-och-samverkan/havsplanering.html
Vetenskaplig artikel: "Projected climate change impact on a coastal sea—As significant as all current pressures combined"
Text: Susanne Liljenström
