Bild
Porträttbild Kerstin Johannesson
– Det är mycket, mycket hedrande, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Kerstin Johannesson får Molecular Ecology Prize 2022

Publicerad

Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, tilldelas den stora internationella utmärkelsen Molecular Ecology Prize 2022. Priset delas ut av den vetenskapliga tidskriften Molecular Ecology till forskare som gjort betydande bidrag inom forskningsfältet molekylär ekologi. Kerstin Johannesson är första svenska forskare som får utmärkelsen.

Molecular Ecology är den internationellt ledande vetenskapliga tidskriften inom forskningsområdet molekylär ekologi och Kerstin Johannesson tillhör nu en skara mycket namnkunniga forskare som tilldelats utmärkelsen.

– Det är mycket, mycket hedrande att juryn anser att jag tillhör denna grupp, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Var först med genetiska metoder

Molekylär ekologi är forskning i gränslandet mellan ekologi och genetik. Forskningsområdet arbetar främst med arter i naturen och inte med så kallade modellorganismer i labb, som till exempel bananflugor. Det är ett ganska nytt, men väldigt expansivt område.

– Jag tillhör den första generationen forskare som började med genetiska metoder för att angripa klassiska frågeställningar inom evolutionsbiologi och evolutionär ekologi, frågor som redan Darwin ställt 100 år tidigare. Till exempel hur anpassning av organismer sker till sin miljö, hur nya arter utvecklas, vad som händer i hybridzoner, säger Kerstin Johannesson.

Prisutdelningen kommer att ske i höst i samband med Centrum för marin evolutionsbiologis (CeMEB) oktobermöte på Tjärnö Marina Laboratorium.

Länk till nyheten på Molecular Ecology

Ur motiveringen för Molecular Ecology Prize 2022

Kerstin Johannesson har under de senaste 40 åren fokuserat på att förstå hur marina organismer anpassar sig till sin miljö.

I sin forskning har hon utfört banbrytande molekylärekologiskt arbete och integrerat ekologiska och molekylära metoder för att studera strandsnäckan Littorina saxatilis, som hon utvecklat till modellart.

Hennes arbete har inspirerat många forskare över hela Europa att också använda Littorina som modell för att studera evolutionära frågeställningar.