Bild
Foto av Björn Redfors
Björn Redfors, docent i kardiologi vid Sahlgrenska akademin, vid Göteborgs universitet, och kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Hjärtats förmåga att bedöva sig – ERC Starting Grant till Björn Redfors

Publicerad

Vid en akut hjärtinfarkt slutar hjärtats muskler att pumpa innan det fått oåterkalleliga skador av syrebrist, vilket kan leda till livshotande akut hjärtsvikt. Om syrebristen inte blir för långvarig har hjärtat chans att återhämta sig. Tänk om det är hjärtmuskelcellernas sätt att skydda sig själva från syrebrist, att stänga av det syrekrävande pumparbetet? Kan vi i så fall utnyttja fenomenet för att förbättra prognosen efter hjärtinfarkt?

Björn Redfors forskar om så kallad myokardiell stunning, som innebär att delar av hjärtmuskeln tillfälligt slås ut vid akut hjärtinfarkt. Han vill förstå fenomenet bättre och undersöka om det kan påverkas så att hjärtfunktionen optimeras och prognosen för patienter med akut hjärtinfarkt kan förbättras.

– Hjärtat slutar plötsligt att fungera, trots att vävnaden i sig är livsduglig. Varför det uppstår är inte känt. Traditionellt anses det bero på att hjärnvävnaden är skadad, till exempel på grund av syrebristen som uppstår vid en hjärtinfarkt, säger Björn Redfors, som är docent i kardiologi vid Sahlgrenska akademin och kardiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Kanske ett naturligt hjärtskydd

Men myokardiell stunning inträffar innan dessa skador blir oåterkalleliga. Björn Redfors hypotes är att myokardiell stunning är en mekanism som skyddar på cellnivå, och som hjärtmuskelcellerna använder sig av för att spara energi:

– Jag tror att myokardiell stunning skyddar hjärtmuskelcellen, men den förlust av pumpförmågan som fenomenet medför kan vara livshotande för kroppen som helhet. Om vi kan förstå mekanismerna bakom myokardiell stunning hoppas jag att vi kan påverka stunningfenomenet, och på så sätt förhoppningsvis förbättra prognosen för patienten.

Flera studier på gång

Resultaten från forskningen skulle kunna komma patienter till nytta relativt snabbt, tror Björn Redfors. Han tycker det känns kul att få arbeta med ett ämne som är direkt kliniskt relevant. Han berättar att gruppen har flera intressanta studier på gång – både patientnära och i laboratoriet. I en nyckelstudie ska de noga studera patienter den mest dramatiska typen av hjärtinfarkt, så kallad med ST-höjningsinfarkt, med hjälp av ultraljud, magnetkamera och biobank.

– Vi vill försöka förstå hur det naturliga förloppet för myokardiell stunning och återhämtningen av hjärtfunktionen i akutskedet ser ut. Den studien kommer att kompletteras med en experimentell modell där vi kan testa olika behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som fungerar väl i den experimentella modellen planerar vi sedan studera kliniskt, berättar Björn Redfors.

Prestigefyllt anslag

Efter två år som postdoktor vid the Clinical Trials Center, Cardiovascular Research Foundation i New York är han tillbaka vid lärosätet där han disputerade. Hemma i Göteborg igen har hans forskningsframgångar redan gett honom flera stora externa bidrag, bland annat en klinisk forskartjänst vid Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet, SSMF:s Stora Anslag, projektmedel från Hjärtlungfonden och Sahlgrenska akademins internationella startbidrag. Och som kronan på verket har han nu alltså fått ERC Starting Grant, som är ett av de mest prestigefyllda anslag som en ung europeisk forskare kan få. Anslaget ger cirka 15 miljoner kronor till forskningen om hjärtinfarkt.

ERC Starting Grants 2020

Europeiska forskningsrådet fördelar prestigefyllda anslag till unga europeisk forskare.

European Research Council Starting Grants 2020