Historiker med fokus på flyktingar tilldelas Pro Futura
Hur hanterade tidigmoderna människor den osäkerhet som uppstår i samband med kriser och förändringar?
Sari Nauman är docent och forskare i historia. Nu tilldelas hon Pro Futura Scientia XVII Fellowship och får möjlighet att under flera år fördjupa sig i frågor om flyktingmottagande, beskydd och tillhörighet.
– Tjänsten är en fantastisk möjlighet att under en längre sammanhängande period gå på djupet i en fråga som intresserat mig under en längre tid: hur hanterade tidigmoderna människor den osäkerhet som uppstår i samband med kriser och förändringar? säger Sari Nauman.
Utmärkelsen innebär att hon nu ingår i Riksbankens Jubileumsfonds spetsforskningsprogram. Som Pro Futura-forskare får hon fem års forskningstid, inklusive ett års vistelse vid SCAS i Uppsala och ett års utomlandsvistelse vid ett ledande institut.
– Det är ett unikt tillfälle att bredda mina nätverk och testa mina resultat i internationella spetsmiljöer.
Tjänst som lektor
Tjänsten leder också till en fast anställning som lektor vid Institutionen för historiska studier. Men även om det är en fin utmärkelse, så är det att finansieringen är säkrad flera år framåt som betyder mest.
– En viktig poäng är att jag nu får en längre tidshorisont – jag kan börja planera och arbeta för mer långsiktiga satsningar, vilket känns jättespännande, säger Sari Nauman.
Sedan tidigare har hon två forskningsprojekt som finaniseras av Vetenskapsrådet. Och det nya projektet, ”Outsiders Within: Internally Displaced Persons in Early Modern Europe”, knyter an till dessa.
– Projektet undersöker mottagandet av internflyktingar under den tidigmoderna perioden. Detta är före nationalstaternas uppkomst, vilket innebär att internflyktingarna ofta kom från områden med andra språk, lagar och kulturer än det mottagande samhället, säger hon och fortsätter:
– Jag vill se hur dessa aspekter påverkade deras möjligheter att få skydd, och framför allt inkludera flyktingarnas egen agens.
Flyktingar från Finland och Baltikum
Syftet med forskningsprojektet är att utreda hur internflyktingar, lokalsamhällen och överheter förhandlade kring frågor om beskydd och tillhörighet. Som ett första case study ska hon undersöka finska och baltiska flyktingar i Sverige under det stora nordiska kriget (1700–1721), och därefter kommer även andra områden att inkluderas.
– Jag vill testa vilken relevans begreppet ”internflykting” kan ha för 1600- och 1700-talen, en period då flyktingar i regel enbart har undersökts utifrån ett religiöst narrativ.
Aktuellt idag
Hennes forskning kring flyktingar förr i tiden, har hög relevans i dag där många lever på flykt, som från kriget i Ukraina, menar hon.
– Genom att bredda den historiska kunskapen om människor på flykt vill jag möjliggöra jämförelser med dagens utmaningar – de historiska fallen kan hjälpa oss att bättre förstå de bakomliggande antagandena i dagens diskussioner kring mottagande och beskydd.
Sari Nauman är historiker vid Göteborgs universitet och disputerade 2017 på den prisbelönta avhandlingen Ordens kraft: Politiska eder i Sverige 1520–1718. Hennes forskningsintressen utgår från politisk kultur under tidigmodern tid då hon studerar hur dåtidens människor hanterade ovisshet och osäkerhet i enskilda situationer.
Text och bild: Cecilia Sjöberg
- Tillsammans med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) driver Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura, där universitet och högskolor bjuds in för att nominera forskare.
- Sari Nauman är den första forskare vid Göteborgs universitet som tilldelats Pro Futura-tjänsten sedan 2013.
- Sedan tidigare driver Sari Nauman forskningprojektet Humanitarian Great Power? The Local Reception of Refugees in Sweden, 1700–1730. Det startades upp tidigare i år och finansieras av Vetenskapsrådet 2022–2024. Hon har även forskningsprojektet Hidden Rebellions: Information Control in Sweden 1680–1720 (Vetenskapsrådet 2020–2022), och är involverad i projektet Baltic Hospitality: Providing Security on the Northern European Littoral, ca. 1000–1900 (Östersjöstiftelsen 2019–2021).
- Pro Futura är ett nationellt spetsforskningsprogram inom humaniora och samhällsvetenskap. Under fem år kan en särskilt lovande ung forskare som är i början av sin karriär forska och utveckla sin kompetens.
