”Han gick in i garderoben igen”: ny rapport om äldre LGBTI-personer i Norden
Kunskap saknas om erfarenheter och behov hos äldre LGBTI-personer i Norden. Det visar NIKKs nya rapport ”Han gick in i garderoben igen” som handlar om äldre LGBTI-personers levnadsvillkor och möten med vård och omsorg.
LGBTI-personers situation har förändrats radikalt de senaste decennierna i stora delar av världen, inklusive i de nordiska länderna. Tillgång till sociala och juridiska rättigheter har ökat, ett starkare skydd mot diskriminering har upprättats, LGBTI-personer har fått större synlighet och fler mötesplatser.
Trots det visar folkhälsoundersökningar hur en könsidentitet eller sexualitet som går bortom normen fortfarande har betydelse. LGBTI-personer, i synnerhet bisexuella och transpersoner, upplever större grad av utsatthet och nedsatt psykisk och fysisk hälsa än majoritetsbefolkningen över livsloppet.
Hur påverkar dessa villkor förutsättningar för äldre LGBTI-personers möjligheter i åldrandet och vad händer i kontakten med vård och omsorg? I en ny rapport från NIKK, Nordisk information för kunskap om kön beskrivs nuvarande forskningsläge i Norden och hur LGBTI-perspektivet beaktas i utbildningar för de yrkesgrupper som möter dem.
Rapporten har tagits fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet och innefattar en översikt över kvantitativa och kvalitativa studier, samt intervjuer och granskning av policydokument.
NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, är ett samarbetsorgan för Nordiska ministerrådet, placerat på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
Nationella sekretariatet för genusforskning har delat med sig av kunskap i 25 år.
I det vardagliga mötet
- Ökad kunskap behövs inom vård och omsorg: Om olika erfarenheter och behov inom gruppen LGBTI, om kön och sexualitet i ett normkritiskt perspektiv och om LGBTI-rättigheter och -historia.
- Vårdens bemötande behöver vara respektfullt och fördomsfritt, så att personer känner sig trygga, välkomna att vara öppna med sin identitet och blir bekräftade i vilka de är.
På organisationsnivå
- Fysisk miljö och praktiker kan bidra till känslor av inkludering eller exkludering. Symbolisk representation, könsneutrala toaletter och formulär som möjliggör LGBTI-identiteter är exempel. Så även respekt för integritet och privatliv samt rutiner för att hantera diskriminering.
- Samverkan kan förbättras mellan vård- och omsorgsaktörer, men även med andra aktörer, exempelvis de som arbetar med initiativ för att motverka psykisk ohälsa och social isolering bland äldre.
- Ett personcentrerat förhållningssätt är att föredra eftersom ”lika-behandlingsperspektivet” riskerar att utgå från heteronormativitet. Syftet är att förflytta makten till brukaren i vårdmötet. Däremot får det inte innebära att ansvar för utbildning och information hamnar på brukaren.
På strukturell nivå
- Äldre LGBTI-personer behöver finnas representerade i policydokument och ett fortsatt antidiskrimineringsarbete bedrivas inom samhällets alla områden för att främja äldre LGBTI-personers hälsa.
- Preventionsarbete mot hiv, sexuellt överförbara sjukdomar samt suicid bör inkludera en äldre målgrupp.
- Transvården behöver bli mer tillgänglig och utformad för brukarna. Den behöver även ett kunskapslyft samt undvika ålderistiskt bemötande.
Professionsutbildning och fortbildning
- Arbetsvillkoren inom vård och omsorg behöver förbättras för att möjliggöra ett gott bemötande och kunna arbeta normkritiskt i vården och omsorgens vardag.
- Livsloppsperspektiv på LGBTI-personers livsvillkor, hälsa och åldrande behöver implementeras som lärandemål i hälso- och socialvetenskapliga professionsutbildningar.
- Studiestödjande strukturer och en normkritisk inventering av existerande läromedel samt av hur kunskap om LGBTI-perspektiv, livslopp, vård och omsorg ingår i dessa behövs.
- Det behövs resurser för utveckling av forskningsbaserad kurslitteratur på nordiska språk, där kunskap om LGBTI-perspektiv, livslopp, vård och omsorg ingår.
- Kunskap om marginaliserade livsloppserfarenheter, åldrandevillkor och behov behöver ingå i läroplanen och följas upp i gymnasiala vård- och omsorgsutbildningar. Det behöver även ingå som en integrerad del i fortbildning för yrkesverksamma, särskilt kunskap om transerfarenheter och intersexerfarenheter måste lyftas fram och prioriteras.
- Civilsamhällssektorn bör tillföras långsiktig finansiering för sitt arbete med att bättra äldre LGBTI-personers livsvillkor genom sociala och utbildningsriktade insatser.
Forsatt forskning
- Mer kvantitativ såväl som kvalitativ kunskap om äldre LGBTI-personer behövs. Fler longitudinella studier kan även underlätta analyser om kausala effekter för gruppen äldre LGBTI-personer och vilka effekter som kohort respektive generation har i relation till detta.
- Kunskapen om LGBTI-personer i Finland och Island, samt Färöarna, Grönland och Åland är bristfällig och behöver förbättras, inte minst kunskapen om äldre intersexpersoner.
