Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Lärarstudenter i en undervisningssal.
Länkstig

GU kritiskt till föreslagna förändringar av lärarutbildningen

Publicerad

Göteborgs universitet är kritiskt till flera av förslagen i regeringens promemoria "Ökad kvalitet i lärarutbildning och fler lärare i skolan”.
– Vi bedömer att förslagen inte skapar högre kvalitet i lärarutbildningen och endast i ringa omfattning bidrar till att fler lärare kommer att utbildas, säger Åke Ingerman, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

I vintras skickade regeringen ut promemorian Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan på remiss. Nu är Göteborgs universitets remissvar klart. En grundläggande kritik är att flera av förslagen kringskär lärosätenas självständighet och grundläggande uppdrag att utforma utbildningar på vetenskaplig grund. Det gäller framför allt förslaget om att skapa en separat förordning för lärarutbildningar där regeringen istället för de gängse skrivningarna om krav på examen vill skriva in krav på den utbildning som ska leda till examen.

Bild
Porträttbild på Åke Ingerman.
Åke Ingerman.
Foto: Johan Wingborg

– En separat förordning för lärarutbildning signalerar att just lärarutbildningen behöver särbehandlas och skrivningarna i den föreslagna förordningen öppnar upp för en ökad detaljstyrning. Det går emot tidigare utredningar som förespråkat en förenklad styrning, och det går emot det arbete som Göteborgs universitet har genomfört när det gäller att integrera lärarutbildningen med övriga delar av universitetet och att stärka den vetenskapliga förankringen, säger Åke Ingerman.

Lärosätena bäst lämpade att bestämma över utbildningens innehåll och utformning

Ett exempel på detaljstyrning är förslaget i promemorian att kognitionsvetenskap ska skrivas fram som ett prioriterat område som ska ingå i alla lärarutbildningar.

– Det här förslaget är anmärkningsvärt för det saknar underbyggnad, vetenskapliga referenser och en analys av vilken brist i dagens utbildning som det förväntas åtgärda, säger Åke Ingerman och fortsätter:

– Det är akademins roll att identifiera de fält inom vetenskapen som ger bäst grund för yrkesutövningen och som bäst besvarar frågor om olika undervisningsmetoders effektivitet. Att peka ut särskilda vetenskapsområden i förordningen riskerar att snabbt bli föråldrat och framstå som tidsbundna opinionsyttringar.

Göteborgs universitet är även kritiskt till förslaget om fler lärarledda timmar eftersom det är en form av detaljstyrning av kvantitet som inte nödvändigtvis är kopplad till utbildningens kvalitet.

– Det är ett förslag med goda intentioner. Men om det inte tillsätts extra resurser innebär det att tid och andra resurser kommer att flyttas från en del av utbildningen till en annan. Det är bättre om lärosätena kan lägga lärarnas tid där vi vet att den gör bäst nytta, säger Åke Ingerman.

Göteborgs universitet avstyrker förslaget om förkortad KPU

I promemorian föreslås också försöksverksamhet med nya förkortade varianter av Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för personer med tidigare akademisk examen. En nyinrättad KPU till grundlärarexamen föreslås omfatta 75 högskolepoäng och en ny variant av KPU till ämneslärarexamen föreslås omfatta 60 högskolepoäng. Idag omfattar KPU till ämneslärarexamen 90 högskolepoäng.

– Det innebär i praktiken att en tredjedel av den utbildningsvetenskapliga kärnan, det vill säga det som handlar om undervisning i klassrummet, försvinner. Det löser inte bristen på lärare. Det riskerar istället att underminera både yrket och de ordinarie lärarutbildningarna.

Positivt men orealistiskt förslag om VFU

Det finns även bra förslag i promemorian. Dit hör förslaget om att lärarstudenterna ska fullgöra en så stor del som möjligt av sin VFU vid en så kallad övningsskola eller övningsförskola. Övningsskolor och övningsförskolor är särskilda skolor och förskolor med en högre koncentration studenter och lärare och handledarutbildning och en fördjupad samverkan med lärosäten.

– Vi är i grunden positiva. Vi har väldigt goda erfarenheter av att arbeta med övningsskolor och övningsförskolor. Men att genomföra det fullt ut kommer att innebära stora förändringar i skolhuvudmännens verksamhet, och det är inte tydliggjort vare sig vilka skolhuvudmän som förväntas delta och vad deras ansvar är.

I och med att detta förslag ska gälla från årsskiftet anser Göteborgs universitet att tidsplanen är orealistisk.

Göteborgs universitets remiss skickades in till regeringen den 15 april.

Text: Carl-Magnus Höglund

Läs hela remissvaret

Göteborgs universitets remissvar är publicerat på regeringens hemsida. Där kan du också läsa andra remissinstansers svar.