Forskare söker svar om migration på OMICS 2023

Konflikter, naturkatastrofer och ekonomisk otrygghet. Det är några av de faktorer som gör att allt fler tvingas lämna sina hem och söka sig bort.

I slutet av 2022 överskred antalet flyktingar för första gången 100 miljoner, enligt en rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR. Totalt var då 108,4 miljoner personer antingen på flykt, asylsökande eller så kallade internflyktingar, vilket är att vara flykting i sitt hemland.

UNHCR pekar även på en tydlig utveckling där fler människor tvingas lämna sitt hem på grund av naturkatastrofer. 32,6 miljoner som migrerar är människor som drabbats av översvämningar, jordbävningar, torka eller oväder.

Samtidigt tornar det upp nya hot som ökar risken för människor att drivas på flykt. Den fortsatta konflikten i Demokratiska Republiken Kongo och Sudan, utbrett våld i Myanmar, fortsatt otrygghet och torka i Somalia, kriget i Ukraina och nu även den uppblossade konflikten i Israel-Palestina är bara några exempel.

Bild

Konferens om migration och integration

Att vi människor i alla tider på olika sätt förflyttat oss är en del av mänsklighetens dna. Det menar Andreas Diedrich, professor i management och organisation på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Skillnaden i dag är att vi har i dag större möjligheter än tidigare att hantera och organisera dessa rörelser på ett hållbart och humant sätt, säger han.

I takt med att antalet flyktingar ökar, så växer också behovet av att utbyta kunskap med forskare som jobbar runt om i världen, och som kan bidra med erfarenhet om hur andra länder organiserar mottagande, integrationsprojekt och möjligheten för nyanlända att komma in i arbetslivet.

OMICS 2023 samlar forskare från en mängd olika länder. Bland annat från Taiwan, Kanada, Ghana och Österrike, för att nämna några.

22-24 november är det åter dags för konferensen OMICS, som står för Organizing Migration and Integration in Contemporary Societies. 2019 samlade OMICS runt 200 forskare från olika delar av världen, och arrangörerna förväntar sig en god uppslutning även i år:

– ­OMICS 2023 samlar forskare från en mängd olika länder. Bland annat från Taiwan, Kanada, Ghana och Österrike, för att nämna några. Det som gör den här konferensen unik i Sverige är att vi har en tvärvetenskaplig grund. Det är viktigt eftersom frågor om organisering av migration och integration är en så komplexa. När forskare då kan utbyta kunskap från exempelvis juridik, sociologi, hälsovetenskap och pedagogik kan vi få ny information som kan spridas vidare, säger Andreas Diedrich. 

OMICS 2023 vänder sig i första hand till forskare, men Andreas Diedrich tycker att det är viktigt att många människor som arbetar med migrationsfrågor eller som själva är nyanlända eller tidigare migranter medverkar vid konferensen.

– ­Vi vill stimulera till samtal. De här frågorna är i högsta grad för alla och det gäller verkligen att få ut forskningen i verkligheten för att den ska påverka samhälle och beslutsfattare.

Forskare möter samhälle och näringsliv

Andreas Diedrich menar även att den här typen av forskning berikas av att man får insikter från anställda inom kommun och olika myndigheter men även företagsledare och andra verksamma inom näringslivet, eftersom många frågor kring integration landar i arbetslivet. Något Andrea Spehar håller med om. Hon är docent i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Global Migration vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Handelshögskolan vid GU arrangerar OMICS 2023.

– På OMICS 2023 ligger fokus på just organiseringen inom arbetsmarknaden, och då behöver vi ha med aktörer därifrån som kan bidra med erfarenhet. Organiseringen av arbetsmarknaden är avgörande för att människor ska komma in i ett nytt samhälle och att migrationen som sker runt om i världen ska vara hållbar på sikt.

Även om mycket fokus i vår del av världen handlar om människor som tar sig till Europa, så är det främst utanför västvärlden som den stora migrationen sker. Därför ser Andrea Spehar det som mycket positivt att många forskare vid årets OMICS kommer från länder långt utanför EU:s gränser.

– Vi kan på det sättet få ta del av deras kunskap om hur olika stater organiserar migration, och hur arbetsmarknaden är anpassad för att hantera det här. Något som är gemensamt är verkligen den polarisering som uppstår om nyanlända hamnar utanför samhället. Det är något som vi ser globalt, säger hon.

Organiseringen av arbetsmarknaden är avgörande för att människor ska komma in i ett nytt samhälle 

Den internationella uppslutningen är en styrka på OMICS 2023, menar även Andreas Diedrich:

– Vi är väldigt glada att så många utomeuropeiska forskare kommer till OMICS 2023. Exempelvis har det börjat komma mer studier om migrationen i länder som Kenya och Bangladesh. Och vi kan lära mycket av andras erfarenheter, inte minst när vi nu börjar se hur klimatförändringar skapar nya utmaningar och flyktingströmmar.

Den här artikeln hittar du även i GU-journalen.

Text: Agnes Faxén