Fast Track för Strokepatienter: Förbättrad vårdkedja och kortad ledtid med minimal påverkan på utfall och komplikationer
En stroke är en medicinsk akut händelse som inträffar när blodflödet till en del av hjärnan plötsligt blockeras eller när ett blodkärl i hjärnan brister. Detta leder till att hjärnceller inte får tillräckligt med syre och näringsämnen, vilket orsakar skada på hjärnvävnaden. Stroke är en av de vanligaste diagnoserna som leder till död och funktionsnedsättning globalt sett. I Sverige drabbas cirka 25 000 personer årligen, av vilka cirka 75% kommer till sjukhus med ambulans.
Patienter med stroke transporteras ofta till akuten innan de slutligen
läggs in på strokeenhet. Detta medför en ökad belastning på akutmottagningen vilket ger ett ineffektivt personal- och lokalutnyttjande, frustration bland personal och patienter, långa väntetider och onödiga förseningar. Akutmottagningen är ofta överbelastad vilket medför patientsäkerhetsrisker och att patientupplevelsen blir sämre samtidigt som onödiga resurser används.
Vård måste komma snabbt
Tiden till vård är helt avgörande för patientens fortsatta livskvalitet. År 2008 infördes därför en "Fast Track" på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att förbättra vården för strokepatienter där akut intervention inte är möjlig. Patienter med misstänkt stroke identifierades i ambulans för att transporteras direkt till strokeenhet. Fler och fler patienter inkluderas i denna Fast Track-kedja, men för de flesta är inte detta möjligt vilket oftast medför transport via akutmottagningen innan inläggning på avdelning sker. Detta leder till ökad belastning på akutmottagningen, ineffektivt personal- och lokalutnyttjande, frustration bland personal och patienter/närstående, långa väntetider och onödiga förseningar. Forskning visar att väntan på akutmottagningen är förknippat med patientsäkerhetsrisker och negativa patientupplevelser.
Avhandling om Fast Track ”Hjärnvägen” visar flera fördelar
Ingela Wennman har i sin avhandling valt att undersöka den förändrade vårdvägen till strokeenheten istället för akuten. I sin forskning har hon tittat på både patient- och organisationsperspektiv, patientsäkerhet och faktorer som påverkar vårdtiden. Resultaten visade att Fast Track var patientsäkert och hade en relativt hög diagnostisk träffsäkerhet. Vårdtiden reducerades signifikant samtidigt som det inte förelåg skillnader i komplikationer eller patientrapporterade utfallsmått mellan Fast Track- och akutmottagningspatienter.
Avhandlingen visar att den förändrade vårdkedjan var säker för patienterna och att det fanns en relativt hög träffsäkerhet i diagnosställningen. Ledtiden kunde också kortas betydligt med cirka fyra timmar. Det fanns inga signifikanta skillnader i dödlighet efter 90 eller 28 dagar, dödlighet under vårdtiden, komplikationer i akutfasen, fall eller trycksår under vårdtiden eller patienternas självskattade hälsostatus efter tre månader. –Resultatet visade alltså ingen signifikant skillnad mellan grupperna så frågan måste ställas varför akuten ska involveras i dessa patienters vårdkedja, säger Ingela Wennman. – Fyra timmar på akuten är att slösa på kritiska resurser i vården.
Inte utan utmaningar
Flera faktorer identifierades som påverkade Fast Track-processen. Det fanns bland annat utmaningar i att bedöma symtom, organisatoriska silos, begränsad tillgång till vårdplatser och inom arbetsmiljön. Positiva faktorer var patient- och anhörigengagemang, skicklig personal och god samverkan mellan olika professioner. Personalen vidtog åtgärder för att hantera förseningar och bygga upp förtroende hos patienter och anhöriga.
Med tiden sågs en minskande trend i Fast Track-användningen. Ingela Vennman tror att det grundar sig i begränsade organisatoriska resurser och brister i efterlevnaden av riktlinjer. Detta har påverkan på vårdtid, hälsorelaterade skador och resursanvändning i vården.
– Organisationen har inte kunnat svara upp mot den överenskomna rutinen säger Ingela Wennman. Fast Track skapar stor frustration hos personalen men någon gång behöver man bestämma sig, ska transport ske till akuten eller ska Fast Track gälla?
–Fast Track har många fördelar menar Ingela Wennman. Det är ett bra sätt att skydda den tidiga akutvårdkedjan från hårt patienttryck och därmed prioritera de personella resurserna till patienter som i första hand måste hanteras av akutmottagningens kompetens. Dessutom minskar patienternas lidande och man eliminerar en patientosäker miljö i vårdprocessen. Patienten med stroke får tidigare möta tvärprofessionell expertkunskap.
Ingela Wennman, Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under 15 år arbetat med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och företrädesvis fokuserat på logistik i akutvårdkedjans tidiga processer för patienter som triagerar lägre än rött och orange. Dessa patienter är enligt sjukvårdens triageringssystem inte högt prioriterade då tillståndet bedöms vara av lägre medicinsk allvarlighetsgrad.
Ett flertal processer från ambulans till olika vårdnivåer, som alla ”by passar” akutmottagningen, har introducerats från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, exempelvis patienter med misstänkt höftfraktur och patienter som drabbats av stroke. Arbetssättet har fått stor spridning och är implementerat i flera regioner i Sverige.
17 februari 2023 disputerade Ingela Wennman på Göteborgs Universitet. Hon följde vetenskapligt ett verksamhetsutvecklingsprojekt över> 10 års tid. Avhandlingens titel är ”OUTCOMES AND EXPERIENCES OF A FAST TRACK – A direct admission process from ambulance to stroke unit for patients not eligible for acute intervention”.