Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Gymnasieelever i skolans kafé.
Foto: Mostphotos
Länkstig

Engelskspråkig undervisning försämrar inte elevers svenska

Publicerad

Allt fler gymnasieskolor erbjuder undervisning på engelska i flera ämnen. Det har väckt diskussioner om svenska språkets ställning och farhågor om att elevers produktiva svenska inte ska utvecklas. Men det motbevisas i en ny avhandling.

Flera gymnasieskolor erbjuder program med undervisning på ett annat språk än svenska. I de flesta fall sker den här språk- och ämnesintegrerade under­vis­ningen – Content and Language Integrated Learning (CLIL) – med eng­elska som undervisningsspråk. I takt med att skolformen har blivit vanligare efter 1990-talets decentralisering av skolan och framväxten av friskolor har det också kommit kritik. I en rapport från 2018 konstaterade till exem­pel Skol­verket att ”engelskspråkig undervisning kan innebära risker för ele­vernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.”

Det finns dock få större vetenskapliga svenska studier om vad ett annat undervisningsspråk har för betydelse för gymnasielevers skrivande på svenska. För att bidra med ny kunskap har Elisabeth Ohlsson analyserat totalt 692 elevtexter skrivna över tid av elever på tre kommunala gymnasiesko­lor. Eleverna gick i olika typer av klasser, både med svenska som huvudsak­ligt undervis­nings­språk (icke-CLIL) och i klasser med varierande grad av eng­elska som undervisnings­språk (CLIL).

Bild
Porträtt på Elisabeth Ohlsson.
Elisabeth Ohlsson.

– Re­sultaten i min avhandling visar att undervisning på eng­elska inte sker på bekostnad av ele­vernas produktiva svenska i de texter som har undersökts, säger Elisabeth Ohlsson.

Samtliga elever gick hög­skoleför­bered­ande program. I svensk grundskola är det reglerat i vilken omfattning ett annat undervis­ningsspråk får användas. På gymnasiet finns det ingen re­glering alls vilket däremot finns i olika omfattning i andra länder.

Interventionsstudie på en av skolorna

I en uppföljande interventionsstudie på en av skolorna där såväl CLIL- som icke-CLIL-elever ingick, prövades didaktiskt de olika kvantitativa textunder­sökningarna i praktiken. Som ett didaktiskt verktyg användes lexikala profi­ler, där ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger, samt modelltexter. Denna metod har tidigare inte använts i svensk skolforskning. Resultaten visar på signifikanta skillnader i eftertesterna mellan de elever som deltog i interventionen och de som utgjorde kontrollgrupp.

– Dessa resultat kan ses som metodologiska bidrag till det skrivdidaktiska fältet, menar Elisabeth Ohlsson.

Disputation