Engelskspråkig undervisning försämrar inte elevers svenska
Allt fler gymnasieskolor erbjuder undervisning på engelska i flera ämnen. Det har väckt diskussioner om svenska språkets ställning och farhågor om att elevers produktiva svenska inte ska utvecklas. Men det motbevisas i en ny avhandling.
Flera gymnasieskolor erbjuder program med undervisning på ett annat språk än svenska. I de flesta fall sker den här språk- och ämnesintegrerade undervisningen – Content and Language Integrated Learning (CLIL) – med engelska som undervisningsspråk. I takt med att skolformen har blivit vanligare efter 1990-talets decentralisering av skolan och framväxten av friskolor har det också kommit kritik. I en rapport från 2018 konstaterade till exempel Skolverket att ”engelskspråkig undervisning kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.”
Det finns dock få större vetenskapliga svenska studier om vad ett annat undervisningsspråk har för betydelse för gymnasielevers skrivande på svenska. För att bidra med ny kunskap har Elisabeth Ohlsson analyserat totalt 692 elevtexter skrivna över tid av elever på tre kommunala gymnasieskolor. Eleverna gick i olika typer av klasser, både med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk (icke-CLIL) och i klasser med varierande grad av engelska som undervisningsspråk (CLIL).
– Resultaten i min avhandling visar att undervisning på engelska inte sker på bekostnad av elevernas produktiva svenska i de texter som har undersökts, säger Elisabeth Ohlsson.
Samtliga elever gick högskoleförberedande program. I svensk grundskola är det reglerat i vilken omfattning ett annat undervisningsspråk får användas. På gymnasiet finns det ingen reglering alls vilket däremot finns i olika omfattning i andra länder.
Interventionsstudie på en av skolorna
I en uppföljande interventionsstudie på en av skolorna där såväl CLIL- som icke-CLIL-elever ingick, prövades didaktiskt de olika kvantitativa textundersökningarna i praktiken. Som ett didaktiskt verktyg användes lexikala profiler, där ordens förekomst och frekvens visualiseras med olika färger, samt modelltexter. Denna metod har tidigare inte använts i svensk skolforskning. Resultaten visar på signifikanta skillnader i eftertesterna mellan de elever som deltog i interventionen och de som utgjorde kontrollgrupp.
– Dessa resultat kan ses som metodologiska bidrag till det skrivdidaktiska fältet, menar Elisabeth Ohlsson.
Text: Carl-Magnus Höglund
Elisabeth Ohlsson disputerar den 28 maj med avhandlingen Den synliggjorda vokabulären och praktiken – Gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska.