Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden
Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Syftet med studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Geriatric Psychiatry, var att analysera riskfaktorer för att drabbas av covid-19-infektion, och att dö med sjukdomen, för personer som bor på svenska äldreboenden.
Totalt involverades registeruppgifter om 82 488 personer, vilket utgjorde 99 procent av gruppen som helhet i Sverige. Undersökt period var hela 2020, ett år som omfattade pandemivågor både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän precis mot slutet av året.
Resultaten i studien visar på ett flertal faktorer som ökade risken för att insjukna i respektive dö med covid-19. Efter justeringar för samsjuklighet och sociodemografiska faktorer som kön, ålder och utbildning framträdde riskfaktorerna: hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.
Tidig demens starkast riskfaktor
Av dessa var demens den starkaste riskfaktorn, under hela året och genom vågorna av höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.
– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger Jenna Najar, studiens förstanamn och korresponderande författare.
Jenna Najar forskar inom neuropsykiatrisk epidemiologi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och inom AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Övriga författare i studien tillhör Statsvetenskapliga institutionen: docent Rasmus Broms, professor Carl Dahlström och docent Marina Nistotskaya.
Vässade strategier vid nya pandemier
Deras gemensamma arbete har utgjort underlag för den statliga coronakommissionen, inom ramen för Swedish Register-based Research Program on COVID-19 (SWECOV) som arrangeras av Stockholm universitet.
Jenna Najar är också ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, inom det som benämns Verksamhet Psykiatri kognition och äldrepsykiatri.
– Resultaten i studien ger viktig information om vilka faktorer som kan kopplas till negativa utfall när det gäller insjuknande och död med covid-19. Dessa kunskaper kan ge oss möjlighet att implementera riskspecifika strategier vid framtida lokala epidemier eller eventuellt nya pandemier, avslutar hon.