Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Åtta covidprojekt leds från Göteborg med stöd av SciLifeLab

Publicerad

Forskare i Göteborg leder åtta av de projekt relaterade till covid-19 som nu fått finansiering genom satsningen från SciLifeLab och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Strax efter pandemiutbrottet lanserade SciLifeLab i samarbete med Knut och Alice Wallenberg Foundation (KAW) en nationell uppmaning för forskare att skapa ett omfattande forskningsprogram inom nio områden för att bekämpa sjukdomen. Utlysningen var på totalt 50 miljoner kronor. Av de 282 förslag som lämnades in har nu 67 beviljats finansiering, varav åtta projekt ska genomföras av forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Antiviral effekt

Kristina Nyström, docent och virolog på Mikrobiologen, får 300 000 kronor till det projekt som redan är igång som ska testa läkemedelsbibliotek för antiviral effekt mot SARS-CoV-2 i cellodling. Efter ett stort arbete på Mikrobiologen är nu laboratoriet igång.

– Vi har hittills testat antikroppars förmåga att neutralisera virusinfektion. Vi har nu virusodlingar med olika varianter av viruset där vi har börjat testa olika antivirala läkemedel, säger Kristina Nyström.

Sakta ner eller hindra viruset

Det projekt som Göran Karlsson leder, professor och föreståndare för Svenskt NMR centrum vid Naturvetenskapliga fakulteten, genomförs i samarbete mellan forskare i Göteborg och i Umeå. Projektet får nästan en halv miljon kronor i utlysningen. Genom att använda avancerad NMR-metodik ska de försöka hitta läkemedel, eller fragment som kan utvecklas till läkemedel, som hämmar två centrala funktioner hos viruset SARS-CoV-2. Målet är att hämma de enzymer som klipper upp polyproteinet till funktionella enheter, och spikproteinets förmåga att binda till receptorer.

– Vi ska producera dessa proteiner och sedan screena nästan alla existerande läkemedel, där vi sedan testar de mest lovande kandidaterna i cellkulturer för att se hur de påverkar viruset, säger Göran Karlsson och fortsätter:

– Vi försöker slå mot funktioner som viruset behöver för att ta sig in i celler och föröka sig. I bästa fall kan vi hitta en molekyl som saktar ner eller hindrar virusets utveckling. Detta skulle då kunna bli ett läkemedel som används för behandling av Covid-19.

Se vem som riskerar allvarlig sjukdom

Lars-Magnus Andersson, docent och överläkare inom infektion, leder ett projekt, där bland andra Ola Hammarsten, Magnus Gisslén och Ali Harandi deltar. Projektet får 1,3 miljoner kronor i utlysningen, för att försöka identifiera markörer för allvarlig sjukdom vid covid-19 med hjälp av transkriptionsanalys av mikro-RNA och en teknik som kallas proximity extension assay (PEA).

– Vi hoppas bidra till en möjlighet att identifiera patienter med risk för allvarligt sjukdomsförlopp tidigare och på så sätt förbättra handläggningen och behandlingen. Förhoppningsvis kan projektet också ge möjlighet att avgöra vilka patienter som har störst nytta av exempelvis antivirala läkemedel, säger Lars-Magnus Andersson.

En del av projektet ska också fokusera på hur hjärtat påverkas av covidsmitta.

Långvarig immunitet

Davide Angeletti, Mats Bemark och Anna Lundgren leder tillsammans ett samarbetsprojekt som får en och en halv miljon kronor i utlysningen, där många andra forskare inom GU deltar.

– Vi har fått ihop en mycket bra grupp forskare, vars olika expertis kommer att ge oss möjlighet att studera hur immunitet vid covid-19 utvecklas och underhålls ur många olika aspekter, säger Davide Angeletti.

I blodprov från patienter som läggs in på sjukhus för covid-19 ses en kraftig ökning av B-celler som producerar antikroppar, och projektet ska undersöka vilken typ av antikroppar som produceras, vilka av dessa som är specifika för viruset SARS-CoV-2 och vart i kroppen dessa B-celler förs.

Eftersom det rör sig om en lunginfektion är det mycket viktigt att förstå om de celler som kallas plasmablaster migrerar från blod till lungorna och även att förstå vilken specificitet och funktion de antikroppar som produceras av dessa celler har.

– Tack vare vår samarbetspartner Magnus Gisslén kommer vi få tillgång till blodprover från covidpatienter under hela deras sjukhusvistelse, och möjlighet att sedan följa upp en del av dessa patienter flera månader efter det att de skrivits ut från sjukhuset, berättar Davide Angeletti.

Projektet har också som mål att förstå om patienterna utvecklar ett immunminne som är specifikt för SARS-CoV-2, och om detta upprätthålls på lång sikt och kan bidra till skydd mot återinfektion.

– Immunminnets varar vanligtvis inte så länge för andra coronavirus, och det är bråttom att ta reda på om detta är fallet även för SARS-CoV2, eftersom det har konsekvenser för möjligheten att utveckla vacciner och informera om allmän policy, säger Davide Angeletti.

Virusets ytprotein

Fredrik Sterky, Gunnar C Hansson och Ka-Wei Tang är medsökande i ett projekt som får 400 000 kronor, där även core faciliteten Mammalian Protein Expression (MPE) har en viktig roll.

– Vi ska göra varianter av virusets ytprotein och uttrycka det i cellinjer som kan återskapa dess omfattande glykosylering. Proteinet ska kunna användas för att sätta upp kliniska antikroppstester, men också distribueras till andra forskare som vill studera det, berättar Fredrik Sterky, som är knuten till Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) där han vanligtvis fokuserar på synapser i hjärnan:

– Det här är ett helt nytt sätt att jobba på! Jag är inte virolog men försöker bidra till en större helhet med de delar som är vår expertis. Samtidigt försöker jag hålla liv i min ordinarie forskning, vilket är en utmaning i sig under nuvarande förutsättningar, säger Fredrik Sterky.

Bygger biobank

Två av projekten handlar om biobankning. Professor Magnus Gisslén har fått 1,7 miljoner kronor för att bygga upp en biobank, med prover av bland annat plasma och serum från patienter med olika svårighetsgrad av covid-19. Olika samarbetsprojekt för att studera immunologi, immunitet, virologi, påverkan på hjärnan och hjärta har påbörjats. Biobanken kommer vara en resurs även för studier utanför SU.

Åsa Torinsson Naluai leder ett annat biobanksprojekt som undersöker immunitet mot COVID-19. Projektet får nästan en miljon kronor i utlysningen, och är ett samarbete mellan Biobank Core Facility och Biobank Väst. Förhoppningen är att kunna bidra med mer kunskap om de biologiska mekanismerna som gör att vissa personer drabbas hårt av ett virus medan andra inte får några symtom alls.

– Under många år har man försökt att förstå vad som orsakar vanliga folksjukdomar som diabetes, men inte kommit så långt. Om vi förstår mer om detta virus kanske det också kan leda oss mot förklaringar som vi inte hade kunnat ana och hjälpa oss ta fram bra underlag för att göra nya tolkningar även för andra sjukdomar, säger Åsa Torinsson Naluai.

Projektet kommer att undersöka dels antikroppar i blodet och dels virus i saliv, hals och näsa från patienter som kommit in till Sahlgrenska universitetssjukhuset för provtagning. De första proverna börjar att analyseras senast i augusti 2020.

– Vi kommer kunna skapa en unik patientkohort av både asymtomatiska, milda och svåra fall av SARS-CoV-2-infekterade individer. Utifrån detta kan vi sedan till exempel identifiera genetisk variation i samband med svårighetsgrad av SARS CoV-2-infektion, säger Åsa Torinsson Naluai.

Göteborgsforskarnas projekt

Biobanks for Covid-19 research

  • Building Capacity – the Sahlgrenska Covid-19 Biobank, Magnus Gisslen, University of Gothenburg
  • Assessment of SARS-CoV-2 specific antibodies in adults, and building a repository of samples from seroconverted asymptomatic adults, Åsa Torinsson Naluai, University of Gothenburg

High-throughput and high-content serology

  • Optimized expression of the SARS-Cov-2 Spike protein in mammalian cells for serology testing and functional studies, Fredrik Sterky, University of Gothenburg
  • Rapid development of novel antibody assays diagnosing Covid-19, Jan-Åke Liljeqvist, University of Gothenburg

Biomarkers and systems immunology

  • Prediction of severe disease in Covid-19, Lars-Magnus Andersson, University of Gothenburg
  • Dynamics and longevity of the specific adaptive immune response in COVID-19 patients, Davide Angeletti, University of Gothenburg

Drug discovery and repurposing of drugs

  • FragCor, Göran Karlsson, University of Gothenburg
  • Rapid testing for treatment of Covid-19, Kristina Nyström, Sahlgrenska University Hospital