Arkeologin använder numera naturvetenskapliga metoder som DNA- och metallanalyser. En av dessa metoder är geokemiska analyser. Genom att analysera den kemiska sammansättningen av kopparen i föremålet, kan forskarna se var kopparen som föremålet är tillverkade av kommer från. Och från det dra slutsatser om hur människor rörde sig i Europa. I det här fallet för så längesedan, som under stenåldern.
Baserat på blyisotopanalyser av det hittills största urvalet av neolitiska kopparföremål från södra Skandinavien och norra Tyskland bevisar studien att utbytet av metallföremål kopplade samman Europa över långa avstånd. Införandet av ny teknik och nya material ledde dock inte ensamt till sociala förändringar, utan deras integrering krävde medvetna val av samhällen.
I studien som plublicerats i PLOS ONE, är Zofia Anna Stos-Gale, metallanalytiker och forskare knuten till forskningsprogrammet Maritime Encounters vid Göteborg universitet, en av författarna. 45 föremål från stenåldern som hittats i norra Tyskland och södra Skandinavien har analyserats. Föremålen är yxor och mejslar. Sju av yxorna har hittats i Sverige, närmare bestämt i norra Skåne.
Forskarna menar att studien bevisar att utbytet av metallföremål kopplade samman Europa över långa avstånd, redan under stenåldern.
Tidiga artefakter av koppar anses ha stor kulturell och historisk betydelse i Europas förhistoria men det finns begränsad information om hur koppar användes och distribuerades under stenåldern i Europa.
Genom att kartlägga blyisotopsignaturen hos kopparföremålen kan forskarna koppla dem till tidigare provtagna malmkällor runt om på den europeiska kontinenten. På så sätt kan föremålen kopplas ihop med den gruva i Europa som kopparen kommer ifrån.
– Alla sju föremålen från Sverige som analyserats i studien härstammar från gruvor i Serbien, säger Zofia Anna Stos-Gale.
Distributionen av koppar förändras
De geokemiska analyserna avslöjar också hur distributionsnätverket av koppar förändrades i det förhistoriska Europa. Analyserna visar att när det gäller artefakterna från tiden före 3500 f.Kr. så kommer kopparen uteslutande från gruvor i sydöstra Europa, särskilt från serbiska gruvområden. Men med tiden förändras detta och senare daterade artefakter innehåller även malm från östra Alperna och slovakiska bergen och, mycket senare, eventuellt malm från de brittiska öarna.
Resultatet visar också på förändringar i den metallurgiska aktiviteten över tid, inklusive en minskning av förekomst av kopparartefakter runt 3000 f.Kr. Forskarna tror att förändringarna över tid var kopparen kommer från och tillgängligheten av koppar, återspeglar skillnader i distributionsnätverken genom tiderna, troligen påverkade av förändrade ekonomier, sociala strukturer, kommunikationsnätverk och tekniker i det förhistoriska Europa.
– Ytterligare studier av kopparföremål kan öka vår förståelse för hur metallvaror producerades och distribuerades på kontinenten i det förflutna, säger Zofia Anna Stos-Gale.
Studien är publicerad i PLOS ONE. The origin of Neolithic copper on the central Northern European plain and in Southern Scandinavia: Connectivities on a European scale
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0283007
Text: Cecilia Sjöberg
