1200 historiker samlas på Handelshögskolan

Konferensen anordnas vartannat år och är uppbyggd av olika nätverk, exempelvis ekonomisk-historiska nätverket, nätverket för migrationsstudier, nätverket för genushistoria etc.

- Det är fantastiskt roligt att vara med att arrangera en konferens av denna kaliber, säger Susanna Fellman, som är professor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och en av de lokala organisatörerna av konferensen.

Hallå där Susanna!

Vad är det för konferens som ni anordnar?

Det är en stor internationell konferens för historiker som använder sig av samhällsvetenskapliga metoder i sin forskning. Det vill säga metoder och teorier som används exempelvis inom sociologi, demografi eller nationalekonomi, som kan ha både kvantitativa och kvalitativa ansatser. Därav den något komplicerade benämningen Social Science History, som ofta översätts till samhällshistoria på svenska, men begreppet motsvarar inte helt det engelska.

Konferensen är öppen för vilket historiskt ämne och vilken historisk period som helst. De flesta deltagarna är historiker, men även historiskt bevandrade sociologer, statsvetare och ekonomer deltar. Det som är speciellt med konferensen är att sessionerna hålls i små grupper, ofta med personer med olika vetenskaplig bakgrund, och därför blir det ofta en intressant dialog. 

Hur relaterar konferensen till Handelshögskolan?

På konferensen finns flera nätverk och sessioner som knyter an till Handelshögskolans forskning, och då speciellt just vårt fokus på hållbarhet. Exempelvis en session om tidig europeisk klimatpolitik anknyter direkt till detta (POL04 Early European Climate Policy - Conflict and Compromise).

Frågor som berör social hållbarhet, så som välfärdsstatens framväxt, arbetsmarknader och ekonomiska ojämlikhet, är teman för flera sessioner. Ekonomisk tillväxt (exempelvis ECO15 Measuring and Comparing Past Economic Performances) samt konsumtion och konsumenter i ett långt tidsperspektiv är klassiska teman på denna konferens. Bland annat ordnas en session om shoppingcenter i Nordeuropa (Shopping Centres in Northern Europe: their Emergence and Impact).

Vad ser du mest fram emot?

Ja, det är väl det väldigt mångsidiga programmet! Man kan vara med på sessioner inom sitt eget område, men samtidigt växla till sessioner med forskning som är rätt långt från den egna forskningen. Sedan är det ju fint att få visa upp Göteborg!

Konferensen anordnas med International Institute of Social History (IISH). Vad är det för organisation?

IISH är en ganska unik organisation som ägnar sig åt socialhistorisk forskning, har ansvar för - och bevarar - en del arkiv och historiskt material från olika sociala rörelser, samt dessutom samverkar med universitet och samhälle. Och, ja, det är så att IISH ansvarar för organisationen, medan vi här i Göteborg står för de lokala arrangemangen. Att kunna dela på ansvaret på det här sättet är en förutsättning för att det ska gå att stå som värd för en konferens av det här slaget. Jag har haft stor hjälp av Juan Pablo Juliá Ciarelli, som är doktorand i ekonomisk historia här på Handels och som hållit ordning på allt här hos oss!

Vad händer efter konferensen?

Ungefär som efter en vanlig forskningskonferens, det vill säga att forskarna får sina papers publicerade. Som en följd av att organisationen är baserad på nätverk, blir dock forskarsamarbetena ofta mer långsiktigt än vid konferenser. Många av forskarna inom nätverken ses vartannat år och kan följa med utvecklingen inom olika projekt. Nätverken är dock inte på något sätt slutna, utan vem som helst kan erbjuda papers då call for papers går ut. Detta leder till en kombination av kontinuitet och förnyelse.