Bilden visar forskargruppsledare Anna-Karin Hultgård Ekwall. — Forskargruppsledare Anna-Karin Hultgård Ekwall.

Foto: Axel Ekwall

Sidans innehåll

Stromaceller vid inflammation och reumatisk sjukdom – nya terapimål

Forskningsgrupp

Pågående forskning

Projekttid

2017 - pågående

Projektägare

Institutionen för medicin

Finansiär

ALF-medel, Regionala FOU-medel, Göteborgs Läkaresällskap, Reumatikerfonden, Göteborgs Läkaresällskap, Stiftelsen Professor Nanna Svartz Fond och Amlövs Stiftelse, Vetenskapsrådet

Område

Hälsa &

medicin

Ämne

Reumatologi och

inflammation

Immunologi inom det medicinska

området

Kort beskrivning

Stromaceller är de celler som återfinns i bindväv och som bidrar till vävnadens struktur och funktion. Stromaceller samspelar också med immunceller vid inflammation, vävnadsskada och olika immunsvar, och återställer vävnaden efter en sådana händelser. Överdrivet eller förlängt svar kan leda till kronisk inflammation och fibros.
Vid reumatoid artrit (RA) aktiveras en typ av stromaceller, s. k. fibroblast-lika synoviocyter (FLS), i ledkapseln till aggressiva vävnadsförstörande celler som underhåller inflammation i leden. Vi studerar de molekylära mekanismer som styr aktivering av fibroblaster och deras samspel med immunceller, för att identifiera nya potentiella mål för läkemedels-intervention. I ett kliniskt projekt studerar vi effekt av två olika läkemedel på interstitiell lungsjukdom och aktivering av lungfibroblaster vid tidig RA.

Patogena stromaceller i leden vid reumatoid artrit – nya behandlingsmål?

Vid reumatoid artrit (RA) infiltreras leden av immunceller som i samspel med stromaceller i ledhinnan, s.k. fibroblast-lika synoviocyter (FLS), driver kronisk inflammation och ledförstörelse. Ett hundratal gener har genom helgenom-sekvensering associerats med RA och en fjärdedel av dessa ”riskgener” uttrycks av aktiverade FLS. Vår forskning fokuserar på att undersöka funktionen av några av dessa gener i FLS för att på så viss hitta nya mer effektiva och säkra sätt att behandla RA. Vi har bland annat visat att transkriptionsfaktorn och riskgenen AIRE uttrycks i leden vid RA och förstärker produktion av pro-inflammatoriska ämnen i aktiverade RA-FLS. I projektet ”Kliniska och mekanistiska studier av AIRE vid reumatoid artrit” undersöker vi funktionen vidare på cellnivå men också uttryck av AIRE i leden i relation till kliniska mått på ledinflammation och ledförstörelse.

I ett större perspektiv hoppas vi att forskningen skall ge ökad kunskap om aktivering av stromaceller i olika vävnader vid inflammation. Fortfarande når endast 40% av RA-patienter låg sjukdomsaktivitet på dagens immunomodulerande behandling. Behandlingen som riktas mot immunsystemet måste vägas mot risk för framförallt infektioner. Terapi som istället riktas mot aktiverade stromaceller har potential att öka behandlingseffekt och förbättra säkerhet för patienter med RA.

Mer information om projekt
Kliniska och mekanistiska studier av AIRE vid reumatoid artrit

PULMORA – en klinisk studie vid RA-ILS

Omkring 60% av patienter med RA utvecklar någon form av lungengagemang. En allvarlig och svårbehandlad form är interstitiell lungsjukdom (ILS). Kunskap om denna svåra sjukdoms bakomliggande mekanismer och hur den bäst behandlas saknas. En hypotes är att upprepad skada av luftvägsepitel och lungvävnad hos en genetiskt predisponerad individ orsakar immun- och stromacells-aktivering med kronisk inflammation, ärrbildning och nedsatt lungsjukdom som följd. Interstitiella lungförändringar ses hos upptill var tredje nyinsjuknad RA patient med högupplöst datortomografi.

I ett kliniskt projekt, PULMORA, studerar vi kliniska och molekylära aspekter på RA-ILS för att förbättra vård och behandling av sjukdomen. Huvuddelen av projektet är en klinisk randomiserad och kontrollerad studie som utvärderar effekter av två olika anti-reumatiska läkemedel på lungsjukdomen. PULMORA genomförs i Västra Götalandsregionen i ett samarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skaraborgs sjukhus, mellan reumatologer och radiologer, och med stöd av lungmedicinare. I nästa steg kommer projektet utvidgas till att omfatta patienter i Stockholmsregionen och i Skåne.

I en molekylär delstudie av PULMORA samlar vi in kliniska prover från blod, ledkapsel, ledvätska och från lungor som studeras på forskningslaboratoriet. Att mäta sjukdomsaktivitet i lungor är en utmaning och vi använder därför både radiologiska, fysiologiska och molekylära utfallsmått. Ett mindre antal patienter kommer att tillfrågas om att lämna utandningsprov före och efter behandling genom en ny innovativ och icke-invasiv metod, PExA – Particles in Exhaled Air, i samarbete med professor Anna-Carin Olin på Sahlgrenska Akademin. PExA samlar prover från små perifera luftvägar som analyseras med masspektometri avseende potentiella biomarkörer för diagnos och för sjukdomsaktivitet.