Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom
I framtiden kan stamceller förhoppningsvis användas för att behandla artros, som är världens vanligaste ledsjukdom. Forskning pågår inom ett stort europeiskt samarbete där Göteborgs universitet ingår.
Artros, eller osteoartrit som sjukdomen också kallas, är en kronisk sjukdom som drabbar var fjärde svensk över 45 år. Idag består behandlingen främst av fysioterapi och smärtlindring, men det finns inget sätt att bota sjukdomen.
Inom ett stort europeiskt forskningssamarbete pågår arbete för att kunna bygga upp den broskvävnad som slitits ned med hjälp av stamceller. Forskningssamarbetet kallas AutoCRAT, och har fyra års finansiering av EU. Samarbetet omfattar forskare vid lärosäten, forskningsinstitut och företag i Irland, Italien, Nederländerna, Sverige och Tyskland.
Stamcellsbaserad behandling
Den svenska delen av EU-projektet leds av Kristina Vukusic, forskare vid Göteborgs universitet.
– Inom AutoCRAT tar vi fram nya stamcellsbaserade produkter, som alla har potential att kunna bli en framtida behandling. Snart behöver vi inom projektet enas om vilket alternativ som har de bästa möjligheterna att bli en cellterapi för artros, säger Kristina Vukusic.
Det första alternativet som undersöks inom EU-projektet är mesenkymala stamceller, som är en typ av vuxna stamceller som tas från fettvävnad eller benmärg.
Ett annat spår är inducerade pluripotenta stamceller, IPS, som är en metod vuxna celler backas tillbaka till att bli stamceller igen. Dessa celler programmeras sedan till broskceller, vilket kan ge stora mängder celler och behandling för många patienter.
Experter på broskets reparation
Det tredje spåret handlar om så kallade extracellulära vesiklar. Dessa vesiklar är små bollar med biologisk information som knoppas av från cellens yta. De fungerar som budbärare mellan celler, och kan styra tillväxt av broskceller samt minska inflammationen i leden.
– Vårt forskarlag i Göteborg har stor klinisk erfarenhet, och har länge varit experter inom broskets reparation. Vi bistår projektet med broskceller som slutprodukten jämförs mot. Vi odlar broskceller och undersöker deras extracellulära vesiklar. Vi har under många år utvecklat nya protokoll där vi styr IPS-celler att bli broskceller. På så sätt hoppas vi få fram en universell donator för artros patienter, säger Kristina Vukusic.
Inflammatorisk sjukdom
Anders Lindahl, professor vid Göteborgs universitet och senior forskare i EU-projektet, var en av de första i världen att börja arbeta med cellterapi. Redan i början av 1990-talet började han och hans kollegor behandla patienter med broskskador med patientens egna celler. Den behandlingen är en godkänd cellterapi, som tusentals patienter fått. Denna form av behandling fungerar tyvärr bara för patienter med en isolerad broskskada där det finns friskt brosk att tillgå och där patienten kan vara sin egen celldonator.
– Det protokoll som vi utvecklar beskriver i minsta detalj hanteringen av cellerna under differentieringen, så att resultatet blir det önskvärda, säger Anders Lindahl.
Samarbetet inom AutoCRAT ska sedan leda till en optimal automatisk produktion, där dyra laboratorielokaler och höga personalkostnader ersätts av en cellodlingsrobot.
– Målet är att få fram stora mängder av celler och funktionella extracellulära vesiklar med ett protokoll som gör det möjligt att behandla ett stort antal patienter som lider av artros, säger Anders Lindahl.
- Artros innebär att brosket i leden successivt slits ned. Den som har artros har ont i enskilda leder, oftast i knäna och ofta när de belastas.
- Artros är världens vanligaste ledsjukdom. I Sverige har var fjärde vuxen över 45 års ålder artros, och sjukdomen är vanligast hos äldre och bland kvinnor. Det är en kronisk sjukdom som bryter ned ledernas vävnad.
- Skador, ärftlighet, tungt arbete, och övervikt är några orsaker. Sjukdomen kan drabba alla leder i kroppen, men knä och höft är vanligast. Artros går inte att bota, men rätt behandling kan lindra besvären och smärtan.