Mars är den mest jordlika planeten i solsystemet och en huvudkandidat för möjligt liv utanför jordens biosfär. Ett led i att nå svaret på den fundamentala frågan - om vi är ensamma - måste vi känna till den geologiska och klimatologiska historien. I vår forskning använder vi Svalbard som en jämförande miljö till Mars nordliga och sydliga regioner. Dessa landformer kan hjälpa oss att förstå Mars klimatologiska utveckling, peka på beboeliga områden och möjligheter för framtida bemannade missioner att nå en viktig resurs.

Svalbard - en jämförande miljö

Den unga Mars präglades av flytande vatten på ytan och detta ser vi spår av idag genom bevarade flodbäddar, deltan och urgamla sjöar. Mycket av det ursprungliga vattnet har gått förlorat genom processer till rymden. Idag är Mars en kall och torr planet, men vi hittar betydande mängder vatten bevarat som is. Den återfinns som markbunden is likt våra permafrostregioner på jorden och som bevarade glaciärer. Landformerna i permafrosten och glaciärerna visar stora likheter med motsvarande landformer i jordens kalla områden. I vår forskning använder vi Svalbard som en jämförande miljö till Mars nordliga och sydliga regioner. Dessa landformer kan hjälpa oss att förstå Mars klimatologiska utveckling, peka på beboeliga områden och möjligheter för framtida bemannade missioner att nå en viktig resurs. Viktiga verktyg i forskningen är satellit- och flygburna data, fältarbete och Geografiska Informationssystem (GIS).

Fysiska förändringar i Arktis

Arktis är det område på jorden som påverkas mest av den globala uppvärmningen. Förändringarna kan bland annat spåras den upptinade permafrosten och i de retirerande glaciärerna. Det är viktigt att få en snabb överblick hur de olika systemen reagerar på denna förändring. Genom högupplöst flygbildsdata och höjdmodeller, samt fältarbete i över mer än ett decennium, kan vi i detalj kvantifiera de processer som bidrar till förändringar i det fysiska landskapet. Vi har genom två flygkampanjer, under 2008 och 2020, samlat in värdefulla data för att besvara frågor rörande förändringar, magnitud och frekvens, och typer av processer. Vår forskningen kompletteras med historiska flygbild-och satellitdata ända från 1936.

Tre undersökningsområden

I projektet har forskargruppen fokus på tre undersökningsområden som berör:

Avsmältning av marker med underliggande massiv is
Utvecklingen av massrörelser
Förändringar i strukturmark

Medlemmar

Institutionen för geovetenskaper

På Institutionen för geovetenskaper studeras jordklotets sammansättning och de processer som verkar i och på jorden, i havet…

Senast ändrad

13 september 2022