Hoppa till huvudinnehåll
Bild
”The Swordbearer Krater”, en mykensk import till Hala Sultan Tekke, Cypern, c. 1350 f.v.t. (utgrävning 2018).
Foto: Peter M. Fischer
Länkstig

Söderbergexpeditionen: Hala Sultan Tekke, Cypern. En bronsåldersstads ekonomiska centrum

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
1.191.000
Projekttid
2019 - 2022
Projektägare
Institutionen för historiska studier

Kort beskrivning

Söderbergexpeditionens utgrävningar 2010–2018 har genomförts i Hala Sultan Tekke på Cypern som med en storlek på 50 hektar utgjorde en av medelhavets största bronsåldersstäder (1650–1150 f.v.t.). Handel med Egypten, Levanten, Anatolien, Grekland/Kreta och Sardinien var ryggraden i stadens ekonomi och baserades på lokalt producerad koppar och purpurtyger. Fynden fram till 2017 finns nu utgivna i bokform (Åströms förlag, Uppsala, 2018). Geofysikalisk prospektering av 23 hektar ledde till upptäckten av det hittills största sammanhängande stadskvarteret: ett rektangulärt gatusystem som leder till den närliggande hamnen förbinder massiva byggnader av sten som tyder på att de fyllde funktionen som administrativa komplex. Expeditionen planerar nu att frilägga delar av det nya kvarteret.

Söderbergexpeditionen: En bronsåldersstads ekonomiska centrum

1. Bakgrundsinformation

Projektledaren (PL), senior professor på GU, har sedan 2010 forskat i den cypriska bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke, en av medelhavets största bronsåldersstäder (ca. 50 ha). Projektet är främst finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse (TSS) och kopplat till en cyprisk licens för PL/GU/Sverige. Exceptionella fynd från perioden 1600–1100 f.v.t. har rönt stort internationellt medialt och professionellt intresse och resulterat i mer än 10 publikationer.

Bild
Bild 1. CQ1-4, Area A

2. Resultat och syften

2.1. Tidigare resultat från 3 bostads/industrikvarter (CQ1–3) och gravfältet (Area A; se bild 1)

- CQ1 är huvudsakligen en industriell stadsdel med bostäder för arbetarna som producerade koppar och tyger. Vi fann 3 smältugnar och ca. 1 ton kopparslagg (bild 2) vilket är unikt eftersom kopparutvinning vanligtvis inte sker i en stad utan i närheten av gruvorna (i det här fallet belägna 50 km väster om staden).

Bild
Bild 2. Kopparslagg

 Åandra sidan hade den närliggande hamnen fördelen att den renade kopparn inte behövde transporteras långa sträckor. Arbetarna hade en hög social status vilket bevisas av förekomsten av exklusiva importer från olika kulturer i deras bostäder, bl.a. polykroma egyptiska fajanskärl och vapen med snidade/svarvade elfenbenshandtag (bild 3).

Bild
Bild 3. Dolkhandtag av elfenben, c. 1200 f.v.t.

- CQ2 är ett kvarter med ytterligare en smältugn/slagg. Den huvudsakliga aktiviteten i detta kvarter var dock tillverkningen av purpurfärgade tyger, den enskilt dyraste produkten under bronsåldern. Vi fann mängder med krossade purpursnäckor (bild 4) vilket inte bör förvåna då det krävs 10–12 000 snäckor för att producera 1 g ren purpurfärg vilket räckte till att färga endast fållen av en tunika. Vi fann även många sländtrissor och vävtyngder.

Bild
Bild 4. Purpursnäckor

- CQ3 är ett ”palatskomplex” med luxuösa fynd importerade från Grekland/Kreta och Egypten.

- Area A är stadens stora gravfält med många rika gravar och offergropar. Mångfalden av importerade föremål från en vidsträckt kulturkrets är unik (se recension i bilaga).           

2.2. Aktuella syften – staden och gravfältet: studier av de ekonomiska systemen

2.2.1. CQ4 (minst 120 m x 100 m) upptäcktes genom geofysikalisk prospektering under 2017–18 (bilder 5,6).

 

Bild
Bild 5. Magnetisk prospektering 2017

 

Bild
Bild 6. Magnetisk karta över CQ4

CQ4 är det hittills största sammanhängande stadskvarteret med ett rektangulärt gatusystem som leder till den närliggande hamnen och omger massiva byggnader av sten vars storlek tyder på administrativa komplex. Sonderande grävningar under 2018 frilade ett badrum med en avancerad hydrologisk konstruktion (bilder 7,8).

Bild
Bild 7. Foto från drönare (del av CQ4)

 

Bild
Bild 8. Badrummet

 

Bland fynden i badet fanns ett cylindersigill av fajans (bild 9). Nära badet upptäckte vi en 20 m avlång hall med många 1–2 m höga keramiska kärl för olivolja, vin och vatten. Vi har evidens att purpurfärg lagrades där. Fynden tyder på att vi har upptäckt lager- och administrationsbyggnader i stadens ekonomiska hjärta.

Bild
Bild 9.1 Egyptiskt cylindersigill av fajans, c. 1200 f.v.t.
Bild
Bild 9.2 Egyptiskt cylindersigill av fajans, c. 1200 f.v.t.

Långväga handel var ryggraden i stadens ekonomi och baserades på lokalt producerad koppar och purpurfärgade tyger samt stadens hamn som var Cyperns bäst skyddade. Importerade föremål verifierar handel med Egypten, Levanten/Mesopotamien, Anatolien, Grekland/Kreta och Italien/Sardinien under perioden 1600–1100 f.v.t. Cypriska guldsmycken i Assyrien (bild 10); och cyprisk keramik i Sudan är bland de mest avlägsna fyndplatserna. Lapis lazuli importerades från Afghanistan.

Bild
Bild 10. Typiska cypriska örhängen som exporterades till Assyrien (dessa är från Tomb X, 2016, c. 1300 f.v.t.)

Expeditionen ämnar frilägga ett flertal av dessa byggnader som förhoppningsvis kommer att innehålla skriftlig evidens (lertavlor) vilket skulle ge möjligheten att närmare studera de ekonomiska system som rådde under bronsåldern (jämför med de minoiska/mykenska Linear B tavlorna från Kreta och det grekiska fastlandet; de flesta av dessa gäller ekonomiska transaktioner).

 

2.2.2. Area A: dödskulten och interkulturella förbindelser

Resultaten av utgrävningarna i Area A har varit häpnadsväckande. Area A är ett från staden avskilt gravfält vilket i sig är ovanligt: under bronsåldern begravde man vanligtvis sina anhöriga inom staden under golven i husen för att ha dom nära sig. Det finns ingen annan plats på Cypern eller bland andra medelhavskulturer som kan uppvisa så många luxuösa importer från ett flertal olika högkulturer (se ovan). Allt detta tyder på ett mångkulturellt samhälle och ingifte från diverse kulturer.

Begravningskulten i Area A är exceptionell: vi fann ett flertal rika familjegravar vars planritningar liknar vår moderna symbol för oändligheten, dvs. en liggande 8. I anslutning till dessa fann vi offergropar av samma form. Offergroparna som inte innehöll några skelett rymde mängder med sönderslagna föremål av samma slag som i gravarna där objekten däremot var intakta. Vi publicerade våra första teorier om dessa riter, dvs. man ”dödade” många (personliga) föremål i samband med en begravning. Dock krävs fortsatta studier av fler gravar. I juni 2018 fann vi den hittills rikaste graven (Tomb RR): en familjegrav där vi tills idag (juni 2019) har frilagt 38 individer (bild 11) och mängder av objekt från olika kulturer.

Bild
Bild 11. Tomb RR, kvinna (25–30 år) med gravgåvor; observera elfenbensknappen på höger bröstkorg, c. 1400 f.v.t. (se även bild 14)

Bland fynden finns ett stort från Mykene importerat kärl (”The Swordbearer Krater”) med fantastiska motiv som visar 2 stridsvagnar och 10 personer varav några med svärd och andra importer från olika kulturer (bilder 12–14).

Bild
Bild 12. Mykensk kärl med stridsvagnsscen (c. 1350 f.v.t.)
Bild
Bild 13. Andra importer från Mykene, c. 1350 f.v.t.
Bild
Bild 14. Egyptisk elfenbensknapp

Graven skall grävas ut fullständigt under 2019. Denna och ytterligare gravar (enligt de geofysikaliska resultaten) ligger i anslutning till ett modernt häststall med träningsbana som ev. skall byggas ut vilket kan förstöra dessa antika lämningar utan vår insats. I preventivt syfte har vi byggt ett provisoriskt staket som skyddar området tills vi återvänder i maj 2019.

En annan rik grav, Tomb LL från 2017, innehöll material som är av betydelse för projektets "ekonomiska" del. Vi fann bl.a. ett manligt skelett med ett gulddiadem på pannan. Han höll i ena handen 9 vackert slipade (ellips-formade) vikter av hematit som ger oss möjligheten att studera det lokala (generella?) viktsystemet som användes under bronsåldern då vikterna är olika tunga och ingår tveklöst i ett etablerat viktsystem som var av betydelse i samband med ekonomiska transaktioner (bild 15). Mannen var säkerligen en betydelsefull affärsman eller ämbetsman.

Bild
Bild 15. Tomb LL: vikter av hematit och slipsten för att justera dessa; gulddiadem och ametistpärla (c. 1450 f.v.t.)

3. Metoder

Expeditionen tillämpar avancerade metoder i samband med fältarbetet och materialbearbetningen/analyserna. Här kommer ett urval av olika metoder och expertis. Utländsk expertis kommer att medfinansieras av andra organ (Vitterhetsakademien, Vetenskapsrådet (VR) och INSTAP-Philadelphia):

- Geofysikalisk prospektering med en magnetometer med upp till 10 sensorer monterade i rad tillät en avsökningsbredd på 5 m åt gången och ett sökdjup på c. 2 m. Vi kunde t.ex. undersöka 23 hektar under en knapp vecka (2017). Georadar användes som komplement (2018). Båda metoderna kommer att brukas framgent.

- Elektromagnetiska detektorer under själva grävningen: de informerar ffa. om metallföremål innan man når dessa under grävningen. Man kan därför vara extra försiktig för att inte förstöra/missa dem. Instrumenten indikerar även större keramiska och andra brända föremål.

- Luftbilder: helikopterdrönare används för dokumentationen i det dagliga arbetet.

- Dammsugare har i princip ersatt våra borstar under den slutgiltiga friläggningen innan fotografering då det visar sig att borstarna smetar ut jorden och tillåter inte att studera mindre skiftningar i färg och struktur (bild 16).

Bild
Bild 16. Besökande kollegor

- All dokumentation sker analogt (dagböcker) och digitalt (databaser; se publikationen från 2018).

- Röntgenfluorescens (Thermo Niton XL3 Analyzer, mobilt) kommer att användes. Fördelen med detta instrument är att fynden kan analyseras direkt i fältet. Analysen tar c. 30 sekunder och gör det möjligt att ge en korrekt beskrivning av materialet och är av betydelse för expeditionens konservator (adekvat rengöring och konservering).

- Bland materialanalyserna som kommer att brukas skall nämnas: C14 för absolut datering, Strontium 87/86 för proveniensstudier av begravda individer, DNA för studier av släktskapen och proveniensen av individer, petrografi och neutronaktiveringsanalyser (NAA) för proveniensbestämningar av främst keramik, botaniska analyser efter flotation av jordprover, osteologiska och antropologiska studier, metallurgiska studier.

- Studier av klimatologiska förändringar med hjälp av borrkärnor och C14.

- 3-D rekonstruktioner av föremål och miljöer från perioden 1600–1150 f.v.t. både i form av stillbilder men även som ett interaktivt program som t.ex. ger möjligheten att via dator beträder staden och olika rum, studera föremål, lyfta upp dessa, rotera dem etc. Avsikten är att ge allmänheten tillgång till programmet.

4. Personal

Teamet kommer som tidigare att bestå av c. 25 professionella arkeologer och studenter. De senare fungerar även som arbetskraft då lokala arbetare inte kommer att anställas. I den professionella delen av teamet ingår en arkitekt som är ansvarig för plan- och sektionsritningar, översiktsritningar, profilritningar av landskapet, föremålsritningar och ritningar av rekonstruerade strukturer/byggnader/föremål, allt i digitaliserad form och en person som ansvarar för programmeringen av databaserna. Andra forskare är geofysikaliska experter, arkeo/paleobotanister, osteologer och diverse specialister inom materialvetenskap, absolut datering (C14) och tillverkningsprocesser, t.ex. textilspecialister och specialister inom gruvdrift, framställning av koppar och legeringsteknik.

 

5. Arbets- och tidsplan samt publicering

Friläggningen av diverse byggnadskomplex i staden (CQ4) och utgrävningen av de mest utsatta gravarna (Area A) under den nya projektperioden av 4 år. Varje utgrävningssäsong kommer att omfatta 5 veckor i fält under månaderna maj och juni som är lämpligast pga. klimatet. Bearbetnings- och publiceringsfasen brukar ta 6–9 månader årligen. Delrapporter publiceras i Opuscula. Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome, och inom 3 månader efter fältarbetet på expeditionens webbsida: http://www.fischerarchaeology.se/?page_id=2598 (uppdaterades 2018-08-15). Slutrapporten kommer som volym 2: ”Excavations at Hala Sultan Tekke, Cyprus. The Söderberg Expedition”, Studies in Mediterrranean Archaeology, Åströms förlag, Uppsala. Open access kommer att brukas i möjligaste mån.

 

6. Övriga akademiska syften

Projektledaren är handledare för ett antal studenter och har hittills erbjudit grävningspraktik för mer än 100 studenter under TSS-projekten. Förutom de av projektledaren publicerade grävningsrapporterna har ett antal vetenskapliga artiklar författats av studenterna (grundnivå, MA, PhD nivå; se bibliografin).

7. Bibliografi (selekterad)

Two Late Cypriot City Quarters at Hala Sultan Tekke: The Söderberg Expedition 2010—2017, edited by P.M. Fischer and T. Bürge. Studies in Mediterranean Archaeology 147, Uppsala 2018 [in press].

 

“Sea Peoples” Up-to-Date. New Research on Transformations in the Eastern Mediterranean in the 13th–11th Centuries BCE, edited by P.M. Fischer and T. Bürge. Contributions to the Chronology of the Eastern Mediterranean 35, Vienna 2017.

 

Fischer, P.M. The Late Bronze Age Harbour City of Hala Sultan Tekke. Results from the New Swedish Cyprus Expedition 2010–2015, in G. Bourogiannis and C. Mühlenbock (eds.), Ancient Cyprus today: Museum Collections and new Research Approaches to the Archaeology of Cyprus. Studies in Mediterranean Archaeology Pocket Book 184, Uppsala 2016: 69–78.

Fischer, P.M. Opuscula. Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome 4–11, 2011–18.