Självbedömning av inlärning: Exemplet språk, SALL
Kort beskrivning
Det allmänna målet för projektet är att försöka bestämma karaktären av svenska gymnasieelevers självständiga bedömningar av egna kunskaper och produktiva färdigheter i språk. En central del av arbetet består i jämförelser mellan utfall av sådana självbedömningar och ”externa” mått på färdigheterna, som resultat på nationella prov och lärares bedömningar, inklusive slut- och kursbetyg.
Under ett till två år bedömer fyra gymnasieklasser sina skriftliga och muntliga färdigheter i engelska. Bedömningsresultat såväl som attityder till bedömningsansatsen som sådan dokumenteras med hjälp av enkäter och intervjuer. Ett avhandlingsarbete har genomförts utifrån projektdata.
Projektets syfte
Projektet syftar till att öka kunskapen om hur och med vilka resultat studerande kan göra självständiga bedömningar av den egna inlärningen och dess resultat. Särskilt eftersträvas bättre kännedom om självbedömningars validitet och deras betydelse när det gäller frågan om möjligheter att uppnå individuellt uppsatta mål. Resultat på det här området kan ha stor betydelse för såväl lärares som elevers dagliga arbete i skolan.
Närmare bestämt är målet att belysa frågor som har med följande förhållanden att göra.
- Vi ser i skolan en önskad och nödvändig utveckling mot ökat individuellt ansvarstagande av eleverna och en högre grad av självständighet i inlärningen. Detta förutsätter samtidigt att eleverna har en bestämd förmåga att fortlöpande identifiera och värdera sin kunskapsinhämtning. Projektet syftar till att med exempel visa i vilken mån elever har och kan utveckla denna förmåga och hur den kan vara kopplad till aktuella inlärningsmål och sätten att nå dem. Det ämnesområde som exemplifieras är engelskspråkig kommunikation.
- Vi har fått en bredare och delvis ny syn på språket och språkkunskaper och detta inverkar i sin tur på vad vi anser vara viktigt att bedöma och utvärdera. Betydelsen av funktionell färdighet (praktisk kommunikationsförmåga) har ökat medan den tidigare ganska starka betoningen av den formella behärskningen av språket, till exempel i fråga om stavning, grammatiska former, uttal etcetera, har minskat.
Den funktionella färdigheten kan vara svår att säkert bedöma "externt", till exempel av en lärare i en klass med många elever, men lär många gånger vara lättare att bestämma från en "intern" utgångspunkt, det vill säga av språkbrukaren själv. Den formella färdigheten, å andra sidan, är relativt lätt att mäta "externt", till exempel av lärare med hjälp av ett skriftligt prov, och riskerar därför att bli överrepresenterad som bedömningsmetod.
Motsvarande kan antas gälla inom flera andra ämnesområden. Det är därför viktigt att försöka identifiera aspekter av kompetenser som faktiskt kan vara mer åtkomliga genom självbedömning än genom extern bedömning och mätning och att reflektera kring vilken betydelse sådana insikter kan ha.
Ett mål för det här projektet är således att med empiriska data belysa frågan om hur elevens självbedömningsförmåga bättre kan tas tillvara som en kompletterande utvärderingsresurs i skolans strävan att nå uppsatta utbildningsmål.
- Det råder brist på didaktiska anvisningar och material på området autonom bedömning. Ett mål är därför att genom de valda metoderna och utvecklade instrumenten illustrera praktiska tillvägagångssätt, i första hand på det språkligt kommunikativa fältet, och att därigenom öka kännedomen om möjliga strategier i bedömningen av egen inlärning.
Projektgrupp
Mats Oscarson, professor, projektledare
Anne Dragemark Oscarson
Claes-Göran Wenestam