Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden
Kort beskrivning
I detta projekt deltar konstnärliga musikforskare, musiker och forskare i musikvetenskap och litteratur. I projektet utforskar vi den affektiva potentialen i musik, och möjligheterna till emotionell delaktighet för både utövare och lyssnare i musikaliska framföranden. Vi undersöker de konstnärliga möjligheter som skapas genom att iscensätta de affektiva praktiker och estetiska attityder som hörde till musikaliska framföranden i dels sjuttonhundratalets sensibilitetskultur, dels den tidig-romantiska kulturen. Vi studerar hur attityder och beteenden från en specifik estetisk kultur kan påverka vår upplevelse av musik från den kulturen. Vi intresserar oss särskilt för de dynamiska transformationer som framkallas och förstärks av musiken samt de affektiva interaktionerna mellan samtliga deltagare i framförandet.
Deltagare
- Prof. fil. dr. Maria Bania, Högskolan för scen och musik
- Fil. dr. Tilman Skowroneck, Högskolan för scen och musik
- Prof. fil. dr. Paul Goring, Department of Language and Literature Faculty of Humanities, NTU
- Rastko Roknic, frilansmusiker
- Ellie Nimeroski, docartes
- Prof. fil. dr. Matthew Pritchard, University of Leeds
- Prof. em. fil. dr. Randi Margrete Selvik, NTNU
- Karin Berggren, GöteborgsOperan
- Magnus Pehrsson, GöteborgsOperan
- Frida Bromander, frilansmusiker
Vetenskapliga artiklar
- Maria Bania, "Om termen affektlära och det svenska ordet affekt i diskussioner om 1600- och det tidiga 1700-talets musik" i Svensk tidskrift för musikforskning, 2021-01-01
- Bania & Skowroneck, “Affective practices in mid-18th-century German music-making: reflections on C. P. E. Bach’s advice to performers.” i Early Music
Forskningsprojektet Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden genomförde i september 2021 en iscensättning med musik av Beethoven och Schubert på Jonsereds herrgård. Målet var att återskapa det tidiga 1800-talets estetik kring musikaliska framföranden, och utforska hur periodens konstnärliga praktiker och estetiska förhållningssätt kan interagera, och hur de estetiska attityderna kan påverka den konstnärliga upplevelsen. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och leds av Maria Bania från Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.
Musiken är två satser ur stråktrios från tidigt 1800-tal: Franz Schuberts Stråktrio i B-dur, D.581 och Ludwig van Beethovens Trio Op. 9 No. 1 i G-dur. Musikerna är Karin Berggren, violin, Magnus Pehrsson, viola och Frida Bromander, cello, samtliga aktiva i GöteborgsOperans Orkester. Filmning och redigering utfördes av Kristoffer Sandberg och ljudet är inspelat av Erik Sikkema. Det inledande fotografiet är taget av Håkan Berg.
Iscensättningen föregicks av ett omfattande arbete med att i musicerande och lyssnande använda idéer och tankar från den tidiga 1800-talets diskussion om musikaliska framföranden. Såväl musikerna som de 7 lyssnarna som deltog övade på att använda de estetiska förhållningssätt, bilder och metaforer som beskrivs i olika texter från perioden.
De ”repliker” som lagts till som undertexter är utdrag ur lyssnarnas och utövarnas dokumenterade tankar från själva framförandet. De kan ses som personliga, fria tankar, eller som en outtalad konversation mellan personerna i rummet och framförandet.