Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto på 3d genererad modell
Framodlade osteoblaster samt beta-TCP återimplanterade i defekt i underkäken.
Länkstig

Autogena stamceller för benrekonstruktion av defekter i ansikte och käkar

Ett större forskningsprojekt som involverar Chalmers Tekniska högskola och universiteten i Tammerfors och Uleåborg i Finland inleddes 2017. Studierna är både experimentella och kliniska och rör utmognad av benproducerande celler från stamceller utvunna ur patientens egen fettvävnad. Vitaliteten hos de benproducerande cellerna (osteoblaster) kontrolleras före implantation i defekter i käkar och ansiktsskellet. Inledande försök har varit framgångsrika.

Stamceller från fettvävnad hos vuxna kan användas för att skapa nytt ben hos patienter med defekter i skelettet. Som alternativ till fria autologa bentranplantat för rekonstruktion av defekter i käkarna efter ansiktstrauma eller resektioner till följd av infektion eller tumörutveckling, har multipotenta mesenkymala stamceller prövats. Dessa stamceller finns hos vuxna i vävnader som benmärg och fettvävnad och kan odlas och mångfaldigas till benbildande celler på lab. I kombination med ett biomaterial, såsom beta-TCP samt en tillväxtfaktor – BMP-2, har nytt vitalt ben kunnat återplanteras i patientens skadade område och växa ihop med omgivande ben. Svårigheterna har visat sig vara vitaliteten centralt i det transplanerade området om mängden odlat ben blir för stor. Fortsatt forskning kommer förhoppningsvis att ge svar på var begränsningarna ligger och vad som kan göras för att ytterligare utveckla tekniken.

Projektfakta

Projektledare:
Professor Lars Rasmusson

Finansiärer:
+ Västra Götalandsregionen
+ Wallenberg Wood Science Center

Bild: Utvinning av mesenkymala stamceller
Utvinning av mesenkymala stamceller ur fettvävnad

Studier av ytmodifiering av titanimplantat

I en serie experimentella studier som görs i samarbete med avdelningen för biomaterialvetenskap (vilken institution?) har vi kunnat visa att en specifik nano-topografi av titanytor ökar mängden nybildat ben i direkt ansultning till implantatet. Projektet har gett ny kunskap om inflammation och genuttryck i implantat och benytans så kallade interface. Med histomorfologisk analys är det visat att nanoytor stimulerar den tidiga benläkningen i interface.

Projektfakta

Projektledare:
Professor Lars Rasmusson

Finansiärer:
+ Västra Götalandsregionen
+ Biomatcell

Faktorer associerade med malign transformation av precancerösa förändringar i munslemhinnan


Syfte

Projektet fokuserar på faktorer som kan vara av betydelse för malign transformering av orala slemhinneförändringar. Fokus i arbetet är studier av genomet avseende genetisk predisposition för malign transformering av fram för allt leukoplakier. 
 

Projektfakta

Projektledare:
Docent Göran Kjeller

Finansiärer:
+  NU-sjukvården

Studier av osteoradionekros i käkarna

Syfte

Forskningsprojektet fokuserar på incidens och prevalens av osteoradionekros i käkarna. Studien utförs i Västra Götalandsregionen och innebär en kartläggning av faktorer som kan vara av betydelse för utveckling av osteoradionekros efter strålbehandling mot huvud-halsområdet. Därutöver studeras hur en ny behandling av osteoradionekros kan förbättra läkning och normalisering av benvävnaden i käkar och övrigt ansiktsskelett. 
 

Projektfakta

Projektledare:
Docent Göran Kjeller

Finansiärer:
+  Västra Götalandsregionen

Foto: osteoradionekros i käkarna
Osteoradionekros i käkarna

Utvärdering av postoperativ svullnad i ansiktet

Det finns svårigheter att mäta och jämföra förändringar i mjukvävnad i ansiktsregionen. Med anledning av detta är det näst intill omöjligt att mäta svullnad och volymändringar efter käkkirurgiska ingrepp såsom t.ex. ortognatkirurgi. Det finns olika metoder att minska svullnaden både genom yttre påverkan (tejp, kylmask) och/eller farmakologiskt (NSAID/kortison). Tidigare har man gjort analoga mätningar genom att mäta avstånd mellan bestämda punkter och med ett mellanvärde jämföra olika behandlingar. Men dessa analoga mätningar ger ej en exakt siffra av volymändring utan mäter endast den relativa förändringen mellan två mättider.

Syfte

Detta projekt har syftet att med en laserscanner avbilda ansiktets mjukdelar och mäta skillnad i exakt volym (cm3) med hög precision och liten felmarginal, men även att utvärdera huruvida fler metoder för reducering finns att tillgå. 

Projektfakta

Projektledare:
Docent Hossein Kashani

Finansiärer:
+ Div vårdföretag

Munslemhinne-förändringar i en grupp med Crohns sjukdom

Morbus Crohn är en inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag-tarmkanalen men även andra slemhinnor. Genesen är inte helt klarlagd, men vissa bakterier, viss kost, genetiska faktorer och stress har beskrivits som möjliga orsaker. Syftet med projektet är att undersöka egenskaper i saliven hos patienter med Morbus Crohn, att undersöka mikrobiologiska profiler i samband med karies och parodontit, att undersöka förekomsten av karies och parodontit samt att undersöka genetiska förändringar. 

Syfte

Beskriva en grupp patienter med Morbus Crohn och att analysera om olika omfattning och behandlingar är kopplade till antalet tänder 
Jämföra saliven i samma grupp med diagnosen Morbus Crohn med en grupp som saknar diagnosen.
Jämföra de mikrobiologiska profilerna i de bägge grupperna med avseende på karies och parodontit, samt benmönster i underkäkens premolarpartier hos patienter med Crohns sjukdom och Fraktur Riskbedömning med FRAX tekniken.

Projektfakta

Projektledare:
Docent Hossein Kashani

Finansiärer:
+  Div vårdföretag

Kraniofacial tillväxt vid Läpp-käk-gomspalt

Den övergripande målsättningen med projektet är att studera kraniofacial tillväxt och tandbågsrelation hos individer födda med enkelsidig total läpp-käk-gomspalt (LKG) efter olika operationsprotokoll, speciellt med avseende på slutningen av restspalten i hårda gommen samt effekten av behandling med BAMP (Bone Anchored Maxillary Protraction). Samarbete med ortodonti? 

Syfte

Forskningsprojektet bedrivs i fyra delstudier: 
I) är genom att retrospektivt jämföra tandbågsrelation och tillväxtmönster hos individer födda med enkelsidig total LKG, där restspalten i hårda gommen slutits vid 3 respektive 8 års ålder. 
II) är genom en prospektiv randomiserad kontrollerad studie utvärdera resultatet efter 18 månaders BAMP när det gäller kraniofacial tillväxt, tandbågsrelation och livskvalitet, hos individer födda med enkelsidig total LKG.
III) är att utvärdera resultatet efter 18 månaders BAMP när det gäller ansiktstillväxt, tandbågsrelation och livskvalitet, hos individer födda med enkelsidig total LKG och som adopterats från Kina.
IV) är att utvärdera eventuell smärta och obehag av BAMP behandling 

Metod

För delstudie I inkluderas samtliga barn födda med enkelsidig total LKG, tillhörande upptagningsområdet för LKG-teamet i Göteborg och som följt operationsprotokollet med restspaltslutning i hårda gommen vid 8 respektive vid 3 års ålder. De två grupperna kommer att jämföras med avseende på käktillväxt och tandbågsrelation. 

För delstudie II och III kommer man genom randomisering utvärdera en behandlingsmetod, Bone Anchored Maxillary Protraction (BAMP) med avseende på käktillväxt, tandbågsrelation och livskvalitet på barn födda med LKG. Den ena gruppen behandlas med BAMP medan den andra fungerar som kontroll. 

För delstudie IV kommer barn med LKG som adopterats från Kina att utvärderas efter samma ovannämnda behandlingsmetod, BAMP med avseende på käktillväxt, tandbågsrelation och livskvalitet på barn födda med LKG. De kommer att undersökas i en egen cohort. 
 

Projektfakta

Projektledare:
Professor Lars Rasmusson


 

Foto LKG
Kraniofacial tillväxt vid Läpp-käk-gomspalt