Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Musik som handling - att tala om det outsägliga och att beskriva det obeskrivbara

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projektägare
Högskolan för scen och musik

Kort beskrivning

Doktorsavhandling av Anders Tykesson, 2009.
Vad är det i ett musikstycke som musikern tolkar? Kan man tala om eller beskriva ett innehåll i ett musikstycke i andra termer än rytm, melodi och harmonik? Detta är centrala frågor i Anders Tykessons doktorsavhandling i musikalisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik i Göteborg, "Musik som handling. Verkanalys, interpretation och musikalisk gestaltning. Med ett studium av Anders Eliassons Quartetto d'Archi".

Musikalisk verkanalys med inriktning mot interpretation och framförande av musik står här i fokus. Avhandlingens syfte är att visa hur verkanalys kan användas i musikalisk instudering.
Verkanalysen visar musikens strukturer, hur musikstycket är byggt, men Anders Tykesson menar att analysens fråga hur? också måste följas av ett varför? Den senare frågan har att göra med musikens innehåll som inte begränsar sig till musikaliska strukturer. Svårigheten är att översätta ett sådant innehåll till ord. Om musiken är ett språk har det sina egna uttrycksmedel som inte motsvarar det vanliga språkets ord och uttryck. Därför berör avhandlingen en paradox: att tala om det outsägliga och att beskriva det obeskrivbara.

Genom musikens sätt att framträda – med t.ex. rytm, melodi och harmonik – kan musikern uppfatta ett innehåll. Anders Tykesson talar om fyra ”tolkningskategorier” som innebär olika möjligheter för musikern att tolka ett musikstycke och därigenom göra sig medveten om hur det musikaliska innehållet kan gestaltas. De kategorier han använder är processuell tolkning – hur ett musikstycke själv utvecklas och förändras; narrativ tolkning – hur ”berättande” musik kan tolkas; karaktärsmässig tolkning – vilken eller vilka karaktärer ett stycke har och vilka associationer de väcker samt slutligen emotionell tolkning – hur ett känslomässigt uttryck kan tolkas.

Kammarmusik med dess samspel mellan kollektiv och individualitet är den mest intressanta musikformen för dessa diskussioner om tolkning. Avhandlingen använder sig därför av den svenske tonsättaren Anders Eliassons Quartetto d’Archi, komponerad 1990–91, som representerar nutida svensk musik förankrad i en klassisk kammarmusiktradition. De fyra satserna i kvartetten utgör bakgrunden till varsitt kapitel om olika former av musik som handling.

Den första satsens växlingar mellan rörelse och vila är bakgrund till resonemanget om musiken som ett eget agerande subjekt. Om ett musikstycke är skapat med särskilda avsikter och förmår påverka lyssnaren menar Anders Tykesson att det på olika sätt handlar med lyssnaren och med den som utför musiken. Utifrån den andra satsens utveckling från stillhet till maximal intensitet diskuteras musik som emotionellt uttryck.

Den snabba tredje satsen är utgångspunkt för en framställning om rörelsefenomen i musik. Här behandlas bl.a. musikalisk gestik. Utifrån den sista satsen diskuteras "musik som mimesis", d.v.s. musikens möjligheter att gestalta mänskliga erfarenheter.