Bild
Mikrober i havsvatten fotograferade i ett fluorescensmikroskop.
Mikrober i havsvatten fotograferade i ett fluorescensmikroskop.
Foto: Carina Bunse
Länkstig

Marina mikrobers ekologi – MMEco

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för marina vetenskaper

Kort beskrivning

Vi studerar havets mikrober. Vilka roller och funktioner har mikrober i havet? Hur anpassar de sig till förändringar i ekosystemet och i vilken takt? Hur interagerar de med andra mikrobiella organismer? Hur förändras mikrobsamhällen i rum och tid? För att lära oss mer om organismerna använder vi laboratorie- och fältexperiment och deltar i forskningsexpeditioner där vi extraherar DNA från vattenmiljön och mäter hastigheten för olika kemiska reaktioner som utförs av mikrober.

Vi är en ny forskargrupp och välkomnar entusiastiska studenter, doktorander och postdocs till oss! Om du vill veta mer om vår forskning, vänligen kontakta Carina direkt.

Logo for Marine Molecular Ecology Group

MMEco Highlights

Nord Stream-läckan

Vi deltog nyligen i två forskningsexpeditioner ombord på R/V Skagerak till södra Östersjön för att studera omfattning och påverkan på det planktoniska ekosystemet från Nord Stream-läckorna. Vi tog hundratals prover som vi nu bearbetar i labbet för att undersöka olika parametrar.

Aktuella projekt

Effekter av undervattensgasläckor på planktonsamhällen

Gasläckorna nära Bornholm 2022 var en av de största gasutsläppen som potentiellt påverkar den marina miljön. Växthusgasen metan produceras naturligt via biotiska processer, men effekterna av så höga koncentrationer på Östersjöns känsliga ekosystem är okända. Vissa metanotrofa bakterier kan oxidera metan, men deras förekomst i ytvatten är vanligtvis låga.

Med detta projekt vill jag undersöka om mängden och aktivitet av metanotrofa bakterier ökar som svar på gasläckor. I slutändan kommer denna kunskap hjälpa till att identifiera och forma möjliga åtgärder på framtida gasutsläpp som kan bidra till ett friskare hav.
Projektet är finanserad av BalticWaters2030 och Formas

En blå vätska hälls över i en E-kolv.
Foto: Carina Bunse

Kolets omsättning i bakteriesamhällen i havet

Biogeokemiska modeller är kraftfulla verktyg för att bedöma hur havets stora kolreservoar påverkar och påverkas av klimatsystemet. Den stora mångfalden av organiska kolföreningar, mikrobiella samhällen och deras interaktioner är dock en utmaning för modelleringsmetoderna. Här använder vi kontrollerade experimentella förhållanden för att särskilja inflytandet av mikrobiella interaktioner på biogeokemin av löst organiskt kol, genom att kombinera praktiska mikrobiella experiment med ett modellperspektiv i en fallstudie.

Detta projekt är ett samarbete med Prof. Dr. Sinikka Lennartz, University of Oldenburg, Tyskland och finansieras av Add-on fellowship for Interdisciplinary Life Sciences of the Joachim-Herz-Foundation.
Läs mer här: Biogeokemisk modellering i havet

En grön vätska hälls i en e-kolv
Foto: Carina Bunse

Linnaeus Mikrobiella Observatorium (LMO) – att reda ut säsongens planktondynamik

Linnaeus Mikrobiella Observatorium, LMO, är en provtagningsstation i Östersjön och kärnan i många forskningsprojekt inom mikrobiell oceanografi vid Linnéuniversitetet. Sedan många år tillbaka samarbetar vi kring bakterieplanktonsamhällets dynamik och kopplingar till omsättningen av löst organisk material.
Läs mer om stationen här: Linnaeus Mikrobiella Observatorium

Olika bakterier som dominerar vid olika årstider.
Vi vet hur träden i våra trädgårdar förändras när årstiderna växlar. På samma sätt påverkar årstiderna plankton och mikrobiella samhällen i havet. Olika populationer växer och trivs vid olika tider på året, vilket bidrar till dynamiska mönster. Illustration: Carina Bunse

Här finns vi

MMEco-gruppen håller till i Marina institutionens lokaler i Göteborg. Här finns sterila laboratorier och termokonstantrum som är idealiska för vår forskning. För större experiment använder vi Kristineberg Center och Tjärnö marina laboratorium som erbjuder utmärkta faciliteter för fältarbete.

Vattenprovtagning.
Vattenprovtagning i soluppgången. En vattenhämtare används för att ta ombord prover på forskningsfartyget.
Foto: Carina Bunse