Kalkylerad integritet – konsumenters digitala beteende och konsekvenser för digital integritet
Kort beskrivning
Samhällets ökade digitalisering och fokus på insamlande, lagrande och användande av personlig information har många och djupgående konsekvenser för den enskilde individen. Framväxten av s.k. digitala ekosystem, dvs aktörer som samlar in och delar med sig av information, leder till att vi som konsumenter behöver förhålla oss till vad vi vill dela med oss av i termer av personlig information utan att det upplevs som integritetskränkande. Detta förhållningssätt till delande av personlig information omfattar både konkreta överväganden om vilka appar och ekosystem som kan användas utan att känna att den personliga integriteten (”privacy”) riskerar att gå förlorad, såväl som mer grundläggande attityder till integritet och potentiellt integritetskränkande agerande på nätet.
Flertalet teorier har vuxit fram i syfte att förstå konsumenters attityder och beslut när det gäller potentiellt integritetskränkande agerande. Det mest frekvent använda perspektivet utgår från ”privacy calculus” – eller som vi översätter det till i projektets titel: kalkylerad integritet. Kärnan i detta begrepp är att det vid användandet av en digital app, ekosystem eller tjänst finns en risk för en integritetsförlust vid delande av personlig information; en risk som vägs av individen mot de anteciperade fördelarna användandet av tjänsten i fråga innebär.
Vår inställning är att den balans som illustreras av begreppet kalkylerad integritet är ett generellt och övergripande ramverk för att förstå konsumenters beslutsfattande gällande personlig integritet. Dock är individens agerande i digitalt integritetsrelaterade situationer långt ifrån fullt ut beskrivet i litteraturen, och kan förväntas variera från situation till situation och från individ till individ. De förändringar av regelverk avseende digital integritet som ständigt sker (som t ex Dataskyddsförordningen, eller GDPR) är därför i stort behov av djupare insikter om konsumenters beslutsfattande i frågor som rör användande av digitala tjänster och delande av personlig information.
Syftet med projektet är att i två relaterade forskningsprojekt utmana den förenklade kalkylbaserade modellen över individers digitala, potentiellt integritetskränkande beteende, och genom detta bidra med viktig information till lagstiftare såväl som digitala aktörer. Mer specifikt formulerar vi våra forskningsfrågor som följer:
- Hur väl förmår modellen kring kalkylerad integritet att förklara individers digitala beteende - givet påverkansfaktorer på samhällelig nivå såväl som på individnivå?
- Hur kan lagstiftaren utforma effektivt integritetsbevarande regelverk och vilka effekter har dessa på individens digitala beteende?
Forskningsfråga 1 sätter fokus på betydelsen av samhälleliga normer, dvs vad som ses som lämpligt, inte alltför riskfyllt beteende avseende delande av personlig information. Vi vet sedan tidigare att normer och ”flockbeteende” är en förekommande förklaringsfaktor när det gäller delande av personlig information, men hur detta normbaserade flockbeteende mer specifikt kan förstås inom ramen för kalkylerad integritet är fortfarande oklart. Vi avser därför i projektet att vidareutveckla och nyansera vår förståelse av påverkan av digitalt flockbeteende genom att tätare knyta det till för- och nackdelarna i modellen över kalkylerad integritet. Vi avser även att belysa betydelsen av den subjektiva kunskapsnivån, dvs vad individen vet om vad händer med informationen i de digitala ekosystemen.
Forskningsfråga 2 rör behovet av ett integritetsskyddande regelverk och de åtgärder som står till buds för lagstiftaren. Ett sätt att åstadkomma ett mer initierat beslutsfattande är att använda sig av ”soft paternalism”, dvs genomföra mindre förändringar av miljön kring beslutsfattandet i syfte att ”putta” individen i rätt riktning. Ett annat sätt är att fokusera på ett mer analytiskt tillvägagångssätt där transparens och lättillgänglig information står i fokus. Trots den stora betydelsen för lagstiftare har få empiriska studier fokuserat på hur ”soft paternalism” och informationskampanjer interagerar med samhälleliga och individuella faktorer (dvs normer och kunskap) och i slutändan påverkar individens integritetsbeteende.
Forskarteam
Jeanette Hauff, universitetslektor företagsekonomi
Jonas Nilsson, universitetslektor företagsekonomi
Dan Horne, professor Providence College School of Business, USA