Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Snårsångare (Scotocerca inquieta). En av många arter som visat sig innehålla djupare evolutionära grenar än man tidigare trott
Foto: Urban Olsson
Länkstig

Evolution och systematik hos fåglar (AVES)

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för biologi och miljövetenskap

Kort beskrivning

Fåglarna är den artrikaste gruppen av landlevande ryggradsdjur. De finns på alla kontinenter, och har utvecklat mängder av specialiserade egenskaper som fascinerat biologer i alla tider. Vår forskning syftar till att förstå hur arter och grupper av arter är besläktade genom att använda oss av genetiska markörer som ger en neutralare bild av släktskapet, jämfört med att bara titta på yttre likheter och skillnader, som i många fall har visat sig otillförlitligt.

Mer om vårt projekt

Fåglarna är den artrikaste gruppen av landlevande ryggradsdjur. De finns på alla kontinenter, och har utvecklat mängder av specialiserade egenskaper som fascinerat biologer i alla tider. Deras förmåga att enkelt förflytta sig långa sträckor över både land och oceaner har lett till att välkända grupper, som trastar och lärkor, finns på alla kontinenter. Olika evolutionära drivkrafter har lett till snabba förändringar i form och funktion. Näbbens utseende påverkas kraftigt av vilken typ av föda som är tillgänglig, medan färgmönster kan påverkas av konflikten mellan behov av att vara så osynlig som möjligt och att vara den som tydligast signalerar hög social status i kampen om reproduktiv framgång.

Detta har lett till att arter som lever på ett likartat sätt eller i likartad miljö kan komma att se snarlika ut, trots att de inte är nära besläktade. Å andra sidan kan arter som varit skilda under mycket lång tid också vara mycket lika varandra för att de hela tiden fortsatt att leva i likartad miljö. I det första fallet kan tidigare forskare ha misstolkat likheten och behandlat dem som närbesläktade, medan de i det andra fallet kan ha misstolkat åt andra hållet och behandlat dem som samma art.

Vår forskning syftar till att förstå hur arter och grupper av arter är besläktade genom att använda oss av genetiska markörer, som ger en neutralare bild av släktskapet jämfört med att bara titta på yttre likheter och skillnader, vilket i många fall har visat sig otillförlitligt.

Det första steget i att undersöka hur olika arter är besläktade kan vara att avgöra hur arter ska avgränsas. På varje enskild plats är det oftast lätt att avgöra vilka arter som förekommer, men på andra platser på jorden kan vad som verkar vara samma arter se lite annorlunda ut, och frågan är då om de skall betraktas som en annan underart eller som en annan art. Genom att studera hur snarlika populationer i olika områden varierar i utseende, sång, beteende och genetik har projektet upptäckt flera för vetenskapen tidigare okända fågelarter, och att många underarter i själva verket uppfyller kraven för att betraktas som arter.