Epilepsiforskningsgruppen

Klinisk och translationell epilepsiforskning

Epilepsiforskningsgruppen driver en rad forskningsprojekt med målet att förbättra diagnostik, behandling och prognos vid epilepsi. Forskningen är nära integrerad med epilepsivården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Centrum för högspecialiserad epilepsisjukvård.

Epilepsy care and biomarkers

I den regionala studien PREDICT inkluderar vi personer med epilepsi i Västsverige. Blodprover och utredningsresultat analyseras för att hitta biomarkörer – objektiva mått som kan underlätta diagnos och behandling. PREDICT syftar också till att studera tillgången till vård och psykosociala utfall av epilepsi. Vi har flera andra forskningsprojekt om vem som får tillgång till vård och skillnader i vårdkvalitet.

Big data

Långtidsuppföljning av ett heterogent tillstånd som epilepsi är svårt. Vi använder registerdata för att kunna studera tillräckligt stora patientmaterial inom olika patientgrupper. Nyligen har vi utvecklat metoder för att spåra användningen av epilepsiläkemedel, vilket möjliggör fördjupade studier av vilket läkemedel som är bäst för vilken patient. Vi använder också maskininlärning för bättre val av läkemedel. För närvarande använder vi registerdata för att förstå långsiktiga biverkningar av mediciner vid epilepsi.

Epilepsikirurgi - metodutveckling

För en mindre andel personer med svårbehandlad fokal epilepsi är kirurgisk behandling en bra och väletablerad behandling. Epilepsikirurgi kan vara resektiv, d.v.s. man opererar bort det område i hjärnan där anfallen visats starta, med målsättningen att personen ska bli anfallsfri eller få en betydande lindring av sin anfallssituation. Vid resektiv epilepsikirurgi är det viktigt att säkerställa anfallens ursprung och att skräddarsy den planerade operationen. Epilepsikirurgi kan också vara palliativ, där målsättningen är begränsad till att lindra en viss sorts anfall. Typexempel är callosotomi där förbindelsen mellan hjärnhalvorna delas för att hindra snabb spridning av anfall och minska antalet s.k. droppattacker.

Vår forskning är dels inriktad på metodutveckling fr.a. avseende neuroimaging, dels på behandlingsutfall. Vi studerar utfallet av epilepsikirurgi både i vår egen konsekutiva kohort patienter och i det Svenska nationella epilepsikirurgiregistret, som innehåller data för alla patienter som opererats sedan 1990 i Sverige.

Vi studerar många relevanta utfall: anfallssituation och dess prediktorer på kort och lång sikt (uppföljning upp till 20 år efter operation); komplikationer; kognitiva effekter; yrkesliv; dödlighet och samsjuklighet: hälsorelaterad livskvalitet, personliga uppfattningar. Vi använder både kvantitativa och kvalitativa metoder. 

Gruppmedlemmar

Forskargruppsledare

Johan Zelano, professor, överläkare i neurologi

Forskare

Klara Andersson, med. dr, ST-läkare i neurologi
Elinor Ben-Menachem, forskare, överläkare i neurologi
Johan Bjellvi, med. dr, överläkare i neurologi
Dongni Buvarp, med. dr, ST-läkare i neurologi
Anna Edelvik, med. dr, överläkare i neurologi
Markus Karlander, med. dr, specialistläkare i neurologi
David Krýsl, med. dr, specialistläkare i neurologi och klinisk neurofysiologi
David Larsson, med. dr, specialistläkare i neurologi
Kristina Malmgren, seniorforskare, överläkare i neurologi
Daniel Nilsson, docent, överläkare i neurokirurgi
Ingrid Olsson, docent, överläkare i barnneurologi
Anneli Ozanne, docent, universitetslektor, specialistsjuksköterska
Petra Redfors, med. dr, överläkare i neurologi
Bertil Rydenhag, professor emeritus, överläkare i neurokirurgi
Hans Samuelsson, docent, neuropsykolog

Postdoktor

Saman Ashtiani
Mayuresh Sarangdhar
Meenakshi Singh

Doktorander

Sarah Akel, master i bioteknik
Cecilia Granthon, specialistläkare i neurologi
Anna Hjort, specialistsjuksköterska
André Idegård, examinerad läkare
Sofia Ljunggren, neuropsykolog
Jesper Reinholdson, ST-läkare i barnmedicin
Jakob Rosén, AT-läkare

Forskarassistent

Judith Klecki