En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper
Kort beskrivning
Projektet är tänkt att vara ett bidrag till att öka förståelsen för varför skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd, trots motsatt ambition, oftast har negativa effekter för den enskilda eleven och dess möjligheter till skolframgång. Vi riktar därför särskilt fokus i denna studie mot hur undervisningen i särskild undervisningsgrupp gestaltar sig för barn i behov av särskilt stöd, särskilt med diagnoser som t.ex ADHD. Projektet tar sin utgångspunkt i att det finns ett behov av ökad kunskap om vad som sker i klassrummet och hur undervisningen praktiskt går till inom ramen för dessa grupperingar.
Projektet "en skola för avvikare" tar sin utgångspunkt i att det finns ett behov av ökad kunskap om skolans organisering av undervisningen för barn i särskilda undervisningsgrupper. Ett stort antal elever når idag inte upp till kunskapsmålen i skolan. Framförallt är det pojkar som inte lever upp till de förväntningar som finns och som blir föremål för segregerande lösningar med placering i särskild undervisningsgrupp som följd. På senare år har särskiljande lösningar i form av särskilda undervisningsgrupper etcetera ökat markant, inte bara i Sverige utan även i flera andra västländer. För närvarande lanseras ofta förklaringar till barns svårigheter i skolan i termer av en bred uppsättning neuropsykiatriska funktionshinder/diagnoser, till exempel AD/HD, Aspergers m fl. Exempelvis så har andelen barn med diagnosen AD/HD har ökat dramatiskt, inte bara i Sverige utan även i andra västländer.
Segregerande lösningar är inget nytt fenomen i skolan. Sedan 60-talet har vi haft t ex hjälpklasser och obs-klasser men andra lösningar har också förekommit. En viktig fråga för projektet är hur många undervisningsgrupper finns det idag, hur många barn går där samt hur planeras och organiseras undervisningen för barn med diagnosen AD/HD inom ramen för dessa arrangemang? Vilka ämnen läser de? Vilka lärarförväntningar finns det? Vilka kamrateffekter och kamratrelationer kan urskiljas och hur påverkar det elevernas resultat? Vilka konsekvenser får det för elevers identitetsformering? Det sökta projektet skiljer sig från tidigare specialpedagogisk forskning genom att dels ta reda på omfattningen av denna verksamhet dels fokusera relationen undervisning, lärande och identitet hos dessa elever. Trots att vi idag har information om att elever och särskilt pojkar riskerar att utsorteras ur skolans reguljära verksamhet saknas grundforskning med avseende på skolans konkreta verksamhet i särskilda undervisningsgrupper. Det sökta projektet baseras på en enkätstudie samt deltagande observation, intervjuer och videoinspelningar i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos AD/HD. Lokala skolplaner och nationella styrdokument kommer också att studeras med utgångspunkt i ett genus, klass och etnicitetsperspektiv i relation till elever i problematiska skolsituationer. Projektet innehåller dels en survey-undersökning om hur stor omfattningen är av denna verksamhet dels en etnografisk undersökning av den konkreta verksamheten i särskilda undervisningsgrupper. Projektets grundforskningskaraktär tillsammans med dess fokus på elever i behov av särskilt stöd gör att de subtila mekanismer som ligger till grund för skolans hanterande av problembarn uppmärksammas. Dessutom är en del av projektet evidensbaserad forskning genom en omfattande enkätstudie. Vidare skapas ny kunskap om ett område som inte uppmärksammas ordentligt och grundforskning initieras inom ett område där forskning i stort sett saknas.
Forskningsmiljö
Plattform for Research in Inclusion and School development (PRIS)
Projektmedlemmar
Professor Eva Hjörne, projektledare
Professor Ann-Carita Evaldsson, Uppsala universitet
Professor Claes Nilholm, Uppsala universitet
Dr Johanna Svahn, Uppsala universitet
Docent Johan Malmqvist, Högskolan i Jönköping