Det svenska romanundret: Svensk 1800-talsroman som världslitteratur

Det internationella genombrottet för skandinavisk litteratur skedde inte som tidigare påståtts vid sekelskiftet 1900 med Henrik Ibsen och August Strindberg, utan flera decennier tidigare med bland annat Fredrika Bremers och Emelie Flygare-Carléns romaner.

I det här projektet analyseras därför det internationella mottagandet av 1800-talets mest översatta svenska romaner av författare som Bremer, Flygare-Carlén, Marie Sophie Schwartz, Carl Jonas Love Almqvist, Viktor Rydberg och Zacharias Topelius. Här undersökts hur synen på svenska romaner har förändrats över tid och hur sentida nationell historieskrivning alltmer har bestämt vilka verk som tilldelas litterär betydelse för vår tids läsare.