Bra liv i Angered: Att underlätta idéer, agerande och delaktighet för att främja hälsa

Bra liv i Angered

Syftet med detta projekt är att utveckla nya arbetssätt som stimulerar delaktighet, reflektion och handling för hälsa och välmående. Vi är särskilt intresserade av hur hälsosamma kostvanor och munhälsa kan främjas. Projektet handlar om vad personer som bor och verkar  i området Angered, i nordöstra Göteborg, anser viktigast för att främja hälsa och gott liv samt vad de själva och andra kan göra för att Angeredsborna ska må bra.  

Ökad delaktighet och egenmakt för jämlik hälsa

En förutsättning för ett hållbart samhälle är att hälsoklyftorna minskar. Interventioner avsedda att främja hälsan tenderar dock att missgynna grupper med sämre hälsa och därmed öka skillnaderna. Det finns därför ett stort behov av att utveckla metoder för att bedriva hälsofrämjande arbete som bidrar till minskade klyftor. Samhällets ansvar omfattar insatser på olika nivåer. Dels för att på en strukturell nivå påverka individers handlingsutrymme och dels för att stödja enskilda människors val och vanor. Oavsett åtgärder behövs dialog med dem det berör.

Vi har valt att utgå från en forskningsansats som bygger på att underlätta för människor att formulera sig kring sin situation samt gemensamt med andra försöka att påverka den. Ambitionen är att boende, lokalt verksamma professionella och forskare deltar i forskningsprocessen och att så stort utrymme som möjligt lämnas åt deltagarna att definiera problem och finna åtgärder.

Boende och verksamma i Nordost deltar

Projektet genomförs i området Angered i nordöstra Göteborg. Boende i Nordost har i genomsnitt sämre hälsa än Göteborg i övrigt, bland annat med avseende på munhälsa och fetma. Här finns en stor andel nyanlända flyktingar och utrikes födda och här har många låg inkomst och kort formell utbildning.

I Angered finns ett stort intresse kring hur man kan arbeta hälsofrämjande på ett bra sätt. Forskningsprojektet är ett samarbete med Angereds Närsjukhus och Folktandvården Västra Götalandsregionen. De har båda ett uppdrag att arbeta för jämlik hälsa i Nordost.

Metod som grundar sig i att underlätta diskussion och samling

En kvalitativ deltagarstyrd metod används. Metoden är lämplig när man vill involvera större grupper av deltagare i diskussioner som leder till förändring. Den innebär ett sätt att identifiera behov av hälsofrämjande åtgärder, prioritera och välja bland dessa för att sedan sätta mål, finna vägar till och stöd för förändring samt arbeta mot målen.

Projektet startade i Gårdsten som är ett bostadsområde i Angered. Den viktigaste anledningen till det var att det fanns en träffpunkt för alla där, Gårdstens Öppna Mötesplats (GÖM), som möjliggör denna typ av projekt. Alla som bodde eller var intresserade av Gårdsten var välkomna att delta i forskningsprojektet.

Resultaten visar bland annat att barn och föräldrar behöver bättre stöttning än idag för att kunna leva ett hälsosamt liv. Centralt var också ett behov av bättre kommunikation och fler mötesplatser. I rapporten nedan kan du läsa mer. Till följd av träffarna vid GÖM har vi även bjudits in av och samarbetat med ungdomar och personal vid fritidsgården i Gårdsten.

Därefter fortsätter vi nu att samverka med kulturtolkar och doulor i Nordost vars verksamhet drivs av Föreningen tidigt föräldrastöd.

Läs rapporten: Bra liv i Gårdsten (gup.ub.gu.se)

Läs den vetenskapliga artikeln: Facilitating health promoting ideas and actions: participatory research in an underserved Swedish residential area (gup.ub.gu.se)

Bild

Öppna förskolan kan vara en mötesplats för hälsofrämjande arbete kring kost

Eftersom mötesplatser lyftes som viktigt av invånarna själva ville vi undersöka hur öppna förskolor kan tjäna som en arena för att samtala och göra aktiviteter kring kost.

Isabelle Mulkerrins har intervjuat förskollärare vid öppna förskolor i Angered samt experter inom kost, folkhälsa och tandvård som samverkat med öppna förskolor. Resultaten visar att öppna förskolan är ett ställe där föräldrar ofta diskuterar och ställer frågor om mat och hälsa. Det är också vanligt att äta tillsammans där. Den trygga miljön, där föräldrar kan vara med och påverka verksamheten, gör att lärande underlättas. Föräldrar har chans att samtala och prova på aktiviteter och experter som bjuds in kan lära sig om familjers matvanor, vilka frågor de har och vad de önskar för stöd. Läs mer i artikeln:

Mulkerrins, Isabelle, Gripeteg, Lena, & Berg, Christina. (2022). Exploration of a Swedish community-based family-oriented setting for promoting healthy food habits: professionals’ experiences. Health Promotion International. doi: 10.1093/heapro/daac030

Kunskaper för Angered och hälsopromotion

Förutom att generera kunskaper som är till nytta för de som bor och verkar i Angered är intentionen i forskningsprojektet att bidra till generella kunskaper som behövs för forskning och arbete inom hälsopromotion. Projektet kan leda till en utökad repertoar av metoder när det gäller att inkludera personer i lokalsamhället i utveckling, genomförande och utvärdering av hälsofrämjande interventioner samt ge ökad kunskap om vilka åtgärder som kan vara lämpliga och hur de kan genomföras.

Att läsa om hälsa och hälsofrämjande utifrån de som bor och verkar i Angered

• Mulkerrins, Isabelle, Gripeteg, Lena, & Berg, Christina. (2022). Exploration of a Swedish community-based family-oriented setting for promoting healthy food habits: professionals’ experiences. Health Promotion International. doi: 10.1093/heapro/daac030

• Magnusson, M., Vaughn, L. M., Wretlind, K., Forslund, H. B., & Berg, C. (2022). Facilitating health promoting ideas and actions: participatory research in an underserved Swedish residential area. BMC Public Health, 22(1), 155. doi:10.1186/s12889-021-12431-y
• Karlsson S, Kristiansson E. (2020) Hälsopromotivt arbete och delaktighet: En kvalitativ studie av en hälsocertifierad grundskola. (Kandidatuppsats), Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. (länk till Gupea) 
• Berg, C., Bertéus Forslund, H., Hallmyr, M., Hedström, C., Magnusson, M., & Wretlind, K. (2018). Bra liv i Gårdsten: När invånarna själva får råda. In. (länk till Gupea)
• Holmberg, C., Larsson, C., Korp, P., Lindgren, E. C., Jonsson, L., Froberg, A., . . . Berg, C. (2018). Empowering aspects for healthy food and physical activity habits: adolescents' experiences of a school-based intervention in a disadvantaged urban community. Int J Qual Stud Health Well-being, 13(sup1), 1487759. doi:10.1080/17482631.2018.1487759
• Jonsson, L., Larsson, C., Berg, C., Korp, P., & Lindgren, E. C. (2017). What undermines healthy habits with regard to physical activity and food? Voices of adolescents in a disadvantaged community. In Int J Qual Stud Health Well-being.
• Josefsohn, C. (2016). Resonemang kring matval och matvanor hos ungdomar i ett område med låg socioekonomisk status. (Magisteruppsats), Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. (länk till Gupea)