Arbetande men fattig. Utvecklingen av in-work poverty och inkomströrlighet i Sverige från 1987 till 2017

Arbetande men fattig

Forskningsprojektet undersöker vilka som har arbete men ändå lever i fattigdom i Sverige. Resultaten visar att gruppen har förändrats över tid.

Tidigare var ensamstående kvinnor i åldern 30–39 år mest utsatta. I dag är det framför allt utrikesfödda gifta män mellan 30 och 49 år som har små ekonomiska marginaler, trots att de arbetar.

Viktiga resultat

Studiens resultat bidrar till diskussionen om låga ingångslöner är en in väg på arbetsmarknad som på sikt leder till högre inkomster eller om de leder till en ökning av in-work poverty.

Studien visar att:

• andelen arbetande fattiga har legat på ungefär samma nivå sedan 1987
• gruppen motsvarar cirka 1,5–2 procent av befolkningen
• utrikesfödda män i medelåldern är särskilt utsatta
• allt fler som är arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster
• det har blivit svårare att förbättra sin inkomst över tid

Så definieras arbetande men fattig

I studien räknas en person som arbetande men fattig om personen:

• bor i ett hushåll med låg disponibel inkomst
• har en inkomst som ligger under den relativa fattigdomsgränsen
• har arbetsinkomster som visar att personen i huvudsak arbetar

Den relativa fattigdomsgränsen är 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

Forskningens syfte

Syftet med studien är att beskriva omfattningen och utvecklingen av in-work poverty samt inkomströrligheten bland låginkomsttagare från 1987 till 2010 i Sverige. 

Metod

Vi använder data från SCB och följer individer och hushåll med låga arbetsinkomster. 

Frågorna är: 

• Vilka faktorer gör att de hamnar i, blir kvar i eller kommer ur in-work poverty?
• Hur har inkomströrligheten utvecklats för låginkomsttagare?