Konsten att bli överkörd i en förhandling
Retorik handlar ofta om att förhandla, om att bli överens. Med utgångspunkt i förhandlingarna med Turkiet om Sveriges inträde i NATO visar Lennart Hellspong, professor ermeritus i retorik vid Södertörns högskola, hur man med retoriska begrepp kan belysa vad som ökar eller minskar möjligheterna att nå en överenskommelse i olika förhandlingar.
Både Ulf Kristersson och Tobias Billström har klagat över att alla som inte själva var involverade plötsligt blev experter på diplomati, när förhandlingarna med Turkiet gick i baklås. Det surrade av kommentarer kring frågorna: 'Vad har Sverige gjort för fel?' och 'Har våra förhandlare verkligen själva huggit sig i foten?'
Jag kan inte besvara de frågorna, men lite vill jag ändå spela akademisk viktigpetter genom att se hela historien i ett retorikteoretiskt perspektiv. Det ställer mer måttliga krav på empiri, men tillåter ändå en och annan synpunkt. Med utgångspunkt i en modell från min bok 'Förhandlingens retorik' (2008) diskuterar jag de principiella förutsättningarna för att lyckas och misslyckas i en förhandling, pekar på komplikationer i överläggningarna med Turkiet om Sveriges NATO-inträde och tar upp retoriska begrepp som ytterligare kan belysa vad som ökar eller minskar möjligheterna att nå en överenskommelse.
Lennart Hellspong
Professor emeritus i retorik vid Södertörns högskola