Experter: #metoo

Aktiviteter på sociala medier; organiserings- och interaktionsprocesser, sexualitet och könsvillkor

Margareta Bohlin forskar om risktagande bland ungdomar, organiserings och interaktionsprocesser på sociala medier, dess inverkan på människors tillvaro och sexualitet med speciellt fokus på könsvillkor. Hon föreläser om normkritik och människors påverkan av sociala kategoriseringar som kön, etnicitet, ålder och funktionsvariationer. Utifrån sina områden följer hon #metoo och efterföljande debatter i media.
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: är 070–314 55 75, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Bearbetning av sexuella övergrepp

Ninni Carlsson är våldsforskare med fokus på könsrelaterat våld, sexuella övergrepp och bearbetning av sexuella övergrepp. I hennes doktorsavhandling, Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp (2009) berättar kvinnor som var utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten om sina liv. Boken beskriver vad som blev möjligt genom kvinnorörelsens arbete på 1970-talet och speglar vad som sker nu, i och genom #metoo. Avhandlingen, som är den första svenska studien av fenomenet bearbetning av sexuella övergrepp, undersöks bearbetningen och dess personliga, sociala, strukturella och historiska villkor. Ninni Carlsson har också utvecklat och drivit förebyggande projekt i skolan mot sexuella övergrepp på barn.
Ninni Carlsson, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 031–786 63 74, e-post: ninni.carlsson@socwork.gu.se

Bedömningar och skuldbeläggande av brottsutsatta

Sara Landström forskar om brottsutsattas tillförlitlighet och trovärdighet, skuldbeläggande av brottsutsatta, intervju- och förhörsmetodik samt åtalsbeslut i mål om sexuella övergrepp mot barn.
Sara Landström, docent i psykologi, telefon: 031–786 42 91, e-post: sara.landstrom@psy.gu.se

Kerstin Adolfsson forskar om människors attityder kring och skuldbeläggande av våldtäktsutsatta.
Kerstin Adolfsson, doktorand i psykologi, telefon: 031–786 42 71, e-post: kerstin.adolfsson@psy.gu.se

Cisnormativa perspektiv på sexism och sexuella övergrepp

Erika Alms forskningsområde är cisnormativa strukturer och trans- samt intersexaktivism.
Erika Alm, lektor i genusvetenskap, telefon: 070-306 80 44, e-post: erika.alm@gu.se

Feministiska och HBTIQ-rörelser lokalt och transnationellt

Mia Liinason forskar för närvarande om kvinnors och HBTIQ-personers kamp för rättigheter i Skandinavien, Turkiet och Ryssland. Hon är särskilt intresserad av frågor om tillhörighet, gemenskaper, gränser, solidaritet och social rättvisa.
Mia Liinason, docent i genusvetenskap, telefon: 031–786 36 15, e-post: mia.liinason@gu.se

Genus, högre utbildning och förändring

Petra Angervall forskar om genus och karriär i högre utbildning. Hon studerar hur policystyrning av högskolesektorn påverkar maktrelationer, arbetsfördelning mellan kvinnor och män samt villkor för avancemang.
Petra Angervall, docent i pedagogik, telefon: 031–786 24 72, e-post:  petra.angervall@ped.gu.se

Genus och hälsa

Gunilla Krantz forskning har fokus på genus och hälsa. Hon har studerat både mäns och kvinnors utsatthet för och utövande av våld i nära relationer, barriärer till vård och unga kvinnors psykiska ohälsa över tid.
Gunilla Krantz, professor i folkhälsovetenskap, telefon: 031–786 68 61, 070–849 69 03, e-post: gunilla.krantz@socmed.gu.se

Genus och maskulinitetsnormer inom organisationer och arbetsliv

Mathias Ericsons forskning rör yrken med stark koppling till föreställningar om maskulinitet. Han undersöker hur genus påverkar vad som uppfattas som kompetens och ens yrkesidentitet. Han har framförallt forskat om maskulinitet inom riskhantering, särskilt räddningstjänsten och krisberedskapsarbete.
Mathias Ericson, postdoktor i genusvetenskap, telefon: 031–786 53 23, e-post: mathias.ericson@gu.se

Genus och normalitetsskapanden inom förskolan

Anette Hellman forskar om norm och normalitet i barn och ungas vardagsliv med fokus på genus och Early childhood education, nationellt och internationellt.
Anette Hellman, docent i pedagogik, telefon: 031–786 21 73, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

Genus och social bakgrund i förskola och skola samt brottsoffer och förövare i skolan

Ylva Odenbring forskar om frågor relaterade till kön och social bakgrund inom olika utbildningsformer. Hon studerar bland annat frågor kring ungdomars utsatthet och välbefinnande i skolan.
Ylva Odenbring, docent i pedagogik, telefon: 031-7862840, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Genushierarkier i politiken

Rachel Pierce forskar om genus, kvinnorörelser och politiska institutioner från 1960-talet och framåt, med inriktning mot sexual- och genushierarkier inom politiken. Bland annat har hon studerat sexuella trakasserier och sexuella övergrepp inom USA:s kongress under 1960- och 70-talen och hur denna arbetsmiljö formade en feministisk identitet bland kvinnor i kongressens byråkrati.
Rachel Pierce, forskningssamordnare och fil. dr. i historia, Kvinnsam, telefon: 076–618 4670, e-post: rachel.pierce@gu.se

Jämställdhet, diskriminering och yttrandefrihet

Eva-Maria Svensson forskar och undervisar om samband mellan kön och rätt, om jämställdhet som politiskt och rättsligt värde och mål, diskriminering, yttrandefrihet och rätten som normsystem i ett bredare sammanhang.
Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, telefon: 031–786 12 98, e-post: eva-maria.svensson@law.gu.se

Jämställdhet – ett organisatoriskt värde

Karin Allard forskar om jämställdhet som ett organisatoriskt värde. Hon är en av författarna till boken Understanding Attractive Work in a Globalized World. I boken visas att företag och organisationer som aktivt arbetar med värderingar som jämställdhet och Corporate Social Responsibility, CSR, får chefer som vill stanna kvar på jobbet och dessutom presterar bättre.
Karin Allard, universitetslektor i psykologi, telefon: 031–786 25 51, e-post: karin.allard@psy.gu.se

Jämställdhet och genus i arbetslivet

Birgitta Jordansson forskar om jämställdhet och genus i akademin, för närvarande med fokus på det statliga uppdraget om att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor (JiHU). Hon kan också svara på frågor om genus och jämställdhetsfrågor relaterade till arbete, arbetsorganisation och arbetsmarknad.
Birgitta Jordansson, docent i sociologi, telefon: 031–786 40 98, e-post: birgitta.jordansson@socav.gu.se

Kriskommunikation, bildanvändning

Orla Vigsøs forskning har två huvudinriktningar, politisk kommunikation och kriskommunikation. Han kan svara på frågor om anklagelser, försvar och kriskommunikation i samband med #metoo-kampanjen.
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 073–423 30 98, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

#metoo som social rörelse

Hur kan det komma sig att genomslaget blev så starkt som det blev? Vad visar #metoo-kampanjen vad gäller föreställningar om kön och sexualitet? Vad för normer upprepas och utmanas? Vad kan #metoo lära om jämställdhetsretoriken i Sverige?
Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, telefon: 031–786 59 10, e-post: lena.martinsson@gu.se

Medias föreställningar om genus och sexualitet

Tommaso M. Milani analyserar hur genus och sexualitet framställs i media i olika sociala och politiska kontexter och hur dessa föreställningar bidrar till att reproducera eller bestrida sexistiska, homofobiska eller transfobiska stereotyper. Innan han kom till Göteborg var Milani verksam vid University of the Witwatersrand, Johannesburg (Sydafrika) där han deltog i olika universitetsinitiativ för att bekämpa sexuella trakasserier, homofobi och transfobi.
Tommaso M. Milani, professor i flerspråkighetsforskning, e-post: tommaso.milani@gu.se

Musikutbildning och genus

Carina Borgström Källén forskar på musikutbildning i relation till genus, intersektionalitet och maktstrukturer.
Carina Borgström Källén, fil. doktor, universitetslektor i musikpedagogik, telefon: 031–786 40 03, 076–631 28 89, e-post: carina.borgstrom.kallen@hsm.gu.se

Rättslig reglering av hat och hot

Moa Bladini forskar och undervisar i straff- och processrätt. Under det senaste året har hon skrivit en rapport om den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet, där sexuella kränkningar av olika slag varit i fokus. Hon har också engagerat sig i frågan om våld mot kvinnor bör ses som ett hatbrott.
Moa Bladini, lektor i straffrätt, telefon: 031–786 12 93, e-post: moa.bladini@law.gu.se

Samhällets första bemötande av kvinnor som har blivit våldtagna

Lisa Rudolfsson, forskare vid Gothenburg Research Institute, är projektledare för ett treårigt forskningsprojekt med titeln "Kvinnor som har utsatts för våldtäkt: Initialt bemötande från polis och medicinsk personal". Projektet finansieras av Brottsoffermyndigheten. Hon har tidigare forskat om bemötandet av personer som utsatts för sexuella övergrepp. I sin avhandling studerade hon själavård inom kyrkan och prästers erfarenhet av att bemöta och samtala med människor som utsatts för övergrepp.
Lisa Rudolfsson, fil dr i psykologi, telefon: 031–786 5876, e-post: lisa.rudolfsson@gri.gu.se

Sexualitet, normer och skola

Angelica Simonsson forskar om sexualitet, genus och normer i skola och undervisning. Hon studerar hur normativitet och normalisering är en del av undervisning och lärande.
Angelica Simonsson, fil dr i pedagogiskt arbete, telefon: 031–786 21 38, e-post: angelica.simonsson@ped.gu.se

Sexuella övergrepp ur förövarens perspektiv

Sara Ingevaldson forskar om psykologiska aspekter hos unga män som begår sexuella övergrepp. Fokus är männens egna upplevelser och uppfattning om konsekvenserna av att identifieras som förövare av sexuella övergrepp.
Sara Ingevaldson, doktorand i psykologi, telefon: 076–043 51 95, e-post: sara.ingevaldson@psy.gu.se

Skillnader i manliga och kvinnliga sätt att vara i världen och dess konsekvenser

Emma Engdahl har bland annat studerat hur manlig överordning och kvinnlig underordning iscensätts i skyltfönster och hur denna iscensättning förändrats från 1920-talet fram till idag. Hon har också studerat hur den depressivt älskande kvinnan - hon som bland annat tystar sig själv för att behaga mannen – frekvent förekommer i litteraturen, forskningen, reklamen och det vardagliga samtalet. Generellt har hon intresserat sig för skillnader i manlig och kvinnliga sätt att vara i världen och hur dessa skiljer sig åt och vilka konsekvenser detta får för respektives möjligheter till socialt inflytande.
Emma Engdahl, docent i sociologi, telefon: 031–786 37 64, 076−831 88 88, e-post: emma.engdahl@gu.se

Skillnader mellan tvingande och icke-tvingande sexualitet samt betydelsen av genus och makt

Inga Tidefors har i många år forskat om såväl vuxna som ungdomar som har begått sexuella övergrepp. Forskningen har också inrymt den sexuellt utsattas upplevelse av att söka hjälp och stöd efter att ha varit utsatt för övergrepp. Hon har också forskat om kärleksrelationer på arbetsplatser. Som verksam inom sexologifältet har Inga Tidefors ett fokus på skillnader mellan tvingande och icke-tvingande sexualitet samt betydelsen av genus och makt.
Inga Tidefors, seniorprofessor i psykologi med inriktning mot sexologi, telefon: 070–264 38 44, e-post: inga.tidefors@psy.gu.se

Sociala medier, strategisk kommunikation

Marie Grusell forskar om sociala medier och kan svara på frågor om hastigheten i sociala medier, om omfånget av #metoo och vad det var som gjorde att denna # spred sig så snabbt.
Marie Grusell, universitetslektor vid JMG, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 070–672 19 96, e-post: marie.grusell@jmg.gu.se

Svenskars inställning till jämställdhet

SOM-institutet och Valforskningsprogrammet har följt svenska folkets inställning till jämställdhet mellan män och kvinnor under lång tid. Det finns mycket grundfakta om utvecklingen över tid och det går att ta fram trenduppdateringar kring den generella utvecklingen när det gäller värderingar.

• Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, 031–786 46 66, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se
• Johan Martinsson, docent i statsvetenskap, telefon 031–786 51 48, e-post: johan.martinsson@gu.se
• Daniel Jansson, bitr undersökningsledare på SOM-institutet, 031–786 55 29, e-post: daniel.jansson@som.gu.se

Våld i nära relationer

Viveka Enander forskar om våld mot kvinnor och våld i parrelationer. Förutom att hon forskar inom ämnet vid Göteborgs universitet är hon också utvecklingsledare/forskningsansvarig vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation (VKV).
Viveka Enander, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 031–786 63 73, e-post: viveka.enander@socwork.gu.se

Övergrepp mot barn – omfattning och konsekvenser

Johan Hagborg forskar på vilka effekter erfarenheter som sexuella och fysiska övergrepp i barndomen har på fungerande och mående hos den utsatte. Fokus är även på vilka barnen berättar om övergrepp för och under vilka betingelser de berättar. Även i vilken omfattning som barn i Sverige utsätts för våld och övergrepp beforskas. Han arbetar även kliniskt som psykolog med behandling av utsatta barn.
Johan Hagborg, leg psykolog och doktorand i psykologi, telefon: 070–416 30 57,  e-post: johan.hagborg@psy.gu.se

Övergrepp och trakasserier

Ingegerd Bergbom kan svara på frågor om våld, sexuella övergrepp och trakasserier mot kvinnor. Även om kvinnor i skyddat boende som utsatts för hot, misshandel och sexbrott.
Ingegerd Bergbom, professor emerita i omvårdnad, telefon: 070–604 34 27, e-post: ingegerd.bergbom@fhs.gu.se