Hoppa till huvudinnehåll
Bild
1 maj demonstration i Göteborg 2014, Socialdemokraternas demonstration
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Experter: Första maj

Göteborgs universitet har satt samman en expertlista med forskning som anknyter till evenemang som hålls på arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

Vad betyder första maj för deltagarna?

Ska första maj förstås som en arg protest eller ett traditionellt firande, urlakat på politiskt innehåll? Det beror på deltagarnas uppfattningar, menar Mattias Wahlström, forskare i sociologi. Han har utifrån enkäter utdelade till förstamajdeltagare i Sverige och andra europeiska länder bland annat analyserat människors motiv för att gå i förstamajdemonstrationer. Resultaten visar på en tydlig inriktning mot första maj som politisk protest, men samtidigt en stor variation både inom och mellan demonstrationer.
Mattias Wahlström, forskare i sociologi, tel. 070–438 0259, e-post: mattias.wahlstrom@gu.se

Hur många var det egentligen som demonstrerade?

Varje 1 maj florerar olika uppgifter om hur många människor som deltog i de olika demonstrationstågen. Professor Ulf Bjereld har följt 1 maj-demonstrationerna under många års tid. Han konstaterar att arrangörernas egna uppgifter om deltagandet ofta är starkt överdrivna. Han vet, för han brukar räkna själv!
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, telefon: 070–230 4603, e-post: ulf.bjereld@pol.gu.se

De politiska talens dag

Många är de vänstersympatisörer som kommer att ägna delar av april åt att grunna över vad de ska säga i sitt tal på 1 maj. Några njuter av utmaningen, andra våndas − men alla måste förbereda sig noga om det ska bli ett bra tal, ett slagkraftigt tal. Men hur förbereder man sig och vad ska man tänka på om man vill få människor att lyssna? Och vad är speciellt med just 1 maj-tal?
Barbro Wallgren Hemlin, universitetslektor i svenska/nordiska språk och ordförande för Retorikcentrum vid Göteborgs universitet, e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se

Kampdag, picnic eller media-event?

Första maj är arbetarrörelsens internationella kampdag, men dess betydelse har varierat under decennierna. Från att i början ha varit dagen där man visade upp sin styrka inför motparten och la fram sina krav, blev den till dagen där man gav sig själv beröm för de uppnådda resultaten, och nu kanske den snarare är att betrakta som en ”event”, en chans att få medietäckning för sina utspel. Men hur påverkas retoriken av att rörelsens politiska gren har regeringsmakten, men inte riksdagsmajoriteten? Här ser det ut med kampen, berömmet och realpolitiken?
Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, professor i retorik, telefon: 073–423 3098, e-post: orla.vigso@jmg.gu.se

Folkrörelser och musik

Ett viktigt kampmedel för den tidiga arbetarrörelsen var de entusiasmerande sånger, ofta marscher, som man sjöng på olika möten och inte minst på första maj. Som den främsta sången måste Internationalen från 1880-talet räknas (text: Eugène Pottier, musik: Pierre Degeyter /svensk övers. av Henrik Menander 1902/). Menander hade tidigare till Nils Möllers musik skrivit Arbetets söner, som inleds med orden: ”Arbetets söner sluten er alla/till våra bröder i syd och i nord”.
Olle Edström, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 031–28 62 70, e-post: olle.edstrom@musicology.gu.se

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om ni inte får svar på telefon, mejla istället. På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas, dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.